OAJ förhandlar

Avtalen anger ramarna för löner, arbetstider, semestrar, andra ledigheter och övriga anställningsvillkor. Innehållet gäller bara då nämnda avtal är i kraft, så i praktiken förhandlar man om allt på nytt i avtalsförhandlingarna. Saker man tidigare har kommit överens om är alltså inte givna i fortsättningen.

Avtalen innehåller både textfrågor och eurobelopp. Vanligen avtalar man om lönerna helt i slutet av förhandlingarna.

Man avtalar också om avtalsperiodens längd

Man avtalar också om avtalsperiodens längd, för inte heller den är permanent. Undervisningssektorns avtal går vanligen ut i slutet av januari, men den här gången går avtalen fram till 31.3.2020. Det här på grund av den planerade hälso- och socialvårdsreformen och landskapsreformen som gick i stöpet. Tack vare OAJ:s påverkansarbete blev det mars månad istället för ännu senare.

Sluttidpunkten är viktig för även om man strävar efter att få nya avtal förhandlingsvägen, kan organisationsåtgärder som till exempel övertidsförbud eller strejk inte uteslutas. För undervisningssektorn är avtal som går ut sent på våren taktiskt dåliga med tanke på semesterperioden.

Avtalen anger miniminivån

I arbets- och tjänstekollektivavtalen definieras miniminivån, så man kan alltid lokalt förhandla om bättre villkor. Vidare ska lagstiftningen följas; lagen om kommunala tjänstekollektivavtal, lagen om statens tjänstekollektivavtal och lagstiftningen för ifrågavarande utbildningsområde.

OAJ-medlemmarna omfattas av nio olika avtal. Läs om avtalen.

Vi arbetar kontinuerligt med förhandlingsmålen. När nya avtal har fåtts till stånd, fortsätter vi fundera på hur följande avtal borde se ut. När de föregående förhandlingarna slutade år 2018 fortsatte genast arbetet med en 35-sidor lång lista som beaktats inför målsättningen.

Vi lyssnar på medlemmarnas önskemål

Vi på OAJ träffar kontinuerligt medlemmarna för att höra vad de tycker och tänker. Hösten 2019 ordnades medlemskvällar och vi gjorde en medlemsundersökning för att få information omönskemål inför avtalsförhandlingarna.

Lokalföreningarna har fört fram medlemmarnas önskemål till de riksomfattande föreningarna. Sedan har målen diskuterats i OAJ:s inkomst- och lönepolitiska kommitté som består av företrädare för alla lärargrupper i hela landet. Kommittén överväger vilka mål som är realistiska och därför de mest förnuftiga.

Styrelsen beslutar om de slutliga målen

OAJ:s styrelse som består av 20 medlemmar från våra olika lärargrupper, fastställer de slutliga förhandlingsmålen. Bekanta dig med styrelsen här.

Styrelsen diskuterade förhandlingsmålen hela hösten och godkände de slutliga målen i december. Sedan preciserades målen och förhandlingsstrategin. Vi avslöjar inte alla mål i offentligheten, utan först vid förhandlingarna när det taktiskt är rätt tid.

OAJ:s mål är att få bästa möjliga avtal för sina medlemmar.

Vi offentliggör inte alla mål, vilket är ren och skär förhandlingstaktik. An efter som förhandlingarna framskrider informerar vi också motparten om våra intentioner.

En del mål har vi gått ut med. Vi vill få bort arbetstidsförlängningen med de 24 extratimmarna och vi vill få ett långsiktigt löneprogram för att få upp utbildningssektorns löner. Inom kommunsektorn vill vi få lärarna inom småbarnspedagogik till samma avtal som de övriga lärarna. Dessutom lyfter vi fram saker som förbättrar välbefinnandet i arbetet.

OAJ:s förhandlingsmål:

• Vi vill att de 24 extratimmarna, de så kallade kiky-timmarna, slopas i avtalen alternativt att timmarna kompenseras rejält. År 2018 vidtogs olika åtgärder för att förbättra landets ekonomi. En åtgärd var konkurrenskraftsavtalet eller kiky-avtalet, som bland annat medförde att den årliga arbetstiden förlängdes med 24 timmar utan att lönen höjdes. Alternativet var ännu sämre, så många branschavtal utökades med arbetstidsförlängningen utan någon kompensation. Vi vill nu att timmarna slopas eftersom man måste få betalt för det arbete man gör.
• OAJ har cirka 10 000 medlemmar som arbetar inom den kommunala småbarnspedagogiken. Lärarna inom småbarnspedagogik omfattas av det allmänt kommunala arbets- och tjänstekollektivavtalet, men OAJ vill få dem över till undervisningssektorns avtal. På så sätt kunde man avtala om anställningsvillkoren för alla lärare samtidigt.
• Det behövs bättre löner i utbildningssektorn och därför yrkar vi på ett löneprogram som skulle omfatta flera avtalsperioder. Löneförhöjningar följer i allmänhet samma allmänna linje både i den offentliga och privata sektorn. Men i offentliga sektorn betalas inte löneglidningar som i privata sektorn, som till exempel bonusar. Därför släpar lönerna i den offentliga sektorn alltid efter privata sektorns löner och det här vill vi ändra på. Det är inte realistiskt att minska löneklyftan i ett huj, och därför förslår vi ett långsiktigt löneprogram. Som en del av löneprogrammet vill vi se en startlön på minst 3 000 euro för alla med högskoleexamen.
• Välbefinnande i arbetet kan förbättras på många sätt. Vi lyfter vi fram frågor om bland annat arbetshandledning, mentorskap för unga lärare och hur man bättre ska få ihop arbete och familjeliv. Vi diskuterar också olika stressfaktorer för det finns tecken på sämre arbetshälsa i utbildningssektorn. Den här utvecklingen måste vända för att ge bästa möjliga inlärningsmiljö för elever och studerande bästa möjliga lärmiljöer.

OAJ förhandlar kontinuerligt om medlemmarnas intressebevakning. När nya avtal har trätt i kraft utvärderas avtalet och tolkningsfrågor diskuteras. Som medlem får du hjälp av förtroendemannen om arbetstagaren och arbetsgivaren inte är överens om avtalstolkningen.

Efter avtalsförhandlingarna blir det alltid olösta frågor som sedan bearbetas i olika arbetsgrupper. Efter förra avtalsrörelsen har OAJ suttit med i flera arbetsgrupper för att lösa frågor om bland annat löner, sjukfrånvaro och lärande i arbetet.

Med avtalsförhandlingar avses vanligen den intensivaste förhandlingsfasen

Med avtalsförhandlingar avses vanligen den intensivaste fasen som pågår just innan tjänste- och arbetskollektivavtalen går ut. I avtalsrörelsen 2020 inleddes den här fasen i januari. Förhandlingarna resulterar småningom i nya kollektivavtal.

Vanligen enas man först om så kallade kvalitativa frågor eller textfrågor och om lönerna först i slutskedet.

De intensivaste förhandlingarna pågår just innan de ikraftvarande avtalen går ut. Förhandlarna arbetar oavsett veckoslut eller helger och ofta långt in på natten. Förhandlingsresultat uppnås vanligen just innan det ikraftvarande avtalet går ut.

Stridsåtgärder är möjliga endast i avtalslöst läge

Om ett nytt avtal inte uppnås innan det gamla löper ut, är man i ett avtalslöst tillstånd. Då är det möjligt att påbörja stridsåtgärder. Vid annan tidpunkt är stridsåtgärder inte möjliga för då råder arbetsfred.

När förhandlarna är överens når man ett förhandlingsresultat. Det ska ännu godkännas av de beslutsfattande organen före man kan säga att det finns ett nytt avtal. För OAJ:s del godkänns förhandlingsresultaten antingen av OAJ:s styrelse eller av Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU beroende på vilket avtal det är frågan om. Avtalen godkänns vanligen i rask takt efter att förhandlingsresultat har uppnåtts, men det är också möjligt att dra ut på tiden i väntan på att andra avtal ska bli färdiga. Det här kan användas som ett påtryckningsmedel då OAJ försvarar hela utbildningssektorn.

Vad händer om beslutsfattarna inte godkänner avtalen?

Det är möjligt för en styrelse att inte godkänna ett förhandlingsresultat och då måste förhandlarna återvända till förhandlingsbordet. Därför är det bäst att offentliggöra avtalsinnehållet först när förhandlingsresultatet har godkänts. Om  saker vilket kan försvåra förhandlarnas arbete.

Tjänste- och arbetskollektivavtalen som gäller för OAJ-medlemmarna går ut 31.3.2020. Om nya avtal inte har nåtts före det är man i ett avtalslöst tillstånd, men anställningsvillkoren och löneutbetalningen fortsätter som normalt.

I ett avtalslöst tillstånd råder inte längre fredsplikt. Då finns inte längre något lagligt hinder för stridsåtgärder som till exempel utmarscher och strejker. Ingen part önskar stridsåtgärder men alltid kan sådana inte undvikas. Möjligheten att ta till konfliktåtgärder är en viktig del av förhandlingsverksamheten.

Hurdana stridsåtgärder finns det?

Lagen tillåter stridsåtgärder som till exempel övertidsförbud, ansökningsblockad och strejk. Med övertidsförbud förhindrar man övertidsarbete och en massuppsägning innebär att många säger upp sig samtidigt. Ansökningsblockad innebär att facket uppmanar sina medlemmar att inte söka lediga jobb som omfattas av arbetskonflikten. En strejk kan innebära totalstrejk eller att man strejkar delvis. Först måste man ge ett strejkvarsel till arbetsgivaren och riksförlikningsmannen. Strejkvarsel ges minst 14 dagar före strejken ska börja. Om man i vårens avtalsrörelse måste varsla om strejk, kan strejkvarsel ges tidigast onsdagen den 1 april och då kan strejken börja tidigast den 15 april.

Fullmäktige beslutar om konfliktåtgärder

Det är OAJ:s fullmäktige som beslutar om stridsåtgärder. Vid höstmötet 2019 gav fullmäktige fullmakt till OAJ:s styrelse att besluta om sådana stridsåtgärder som samtidigt gäller för högst fem procent av medlemmarna. Om det gäller en större arbetskonflikt än så, beslutar fullmäktige i saken. En enskild medlem eller förening beslutar således inte om stridsåtgärder.

Om organisationen tar ett strejkbeslut, ansvar organisationen också för stridsåtgärderna och dess konsekvenser. Om ett strejkbeslut har tagits är alla som omfattas av strejken skyldiga att hörsamma beslutet. Arbetsgivaren kan inte förbjuda strejkdeltagandet eller försöka påverka deltagandet. Strejken slutar i enlighet med avtal om återgång till arbetet och i avtalet bestäms tidtabellen för när de strejkande ska återvända till arbetet.

Strejkbidrag

För strejktiden betalas ingen lön, men OAJ betalar ett strejkbidrag till sina strejkande medlemmar. Bidrag betalas för alla förlorade arbetsdagar och även för veckoslut. Strejkbidragen är skattepliktig inkomst. OAJ:s styrelse beslutar om hur stort strejkbidraget är. I avtalsrörelsen 2018 fastställdes strejkbidraget till 100 € per dag.

Också arbetsgivaren kan ta till stridsåtgärder

Också arbetsgivarsidan kan vidta stridsåtgärder. Då är det frågan om en lockout, vilket betyder att arbetstagarna utestängs från jobbet och inte får lön.

Var får jag information om eventuella stridsåtgärder?

Vi informerar i alla våra informationskanaler om eventuella stridsåtgärder. Medlemmarna får också info per e-post och sms. Kom ihåg att se till att dina kontaktuppgifter är korrekt. Det gör du vid Egna uppgifter.

Uppge också din privata e-postadress eftersom arbetsgivaren kan stänga din arbetse-post. Vi behöver också ditt privata telefonnummer för att vid behov snabbt kunna skicka dig ett textmeddelande.

Ett förhandlingsresultat uppnås då man når enighet om alla detaljfrågor vid förhandlingsbordet. Efter det här måste ännu förhandlingsresultatet godkännas.

Både OAJ och Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU förhandlar om de avtal som OAJ-medlemmarna följer. OAJ:s styrelse godkänner de avtal som organisationen förhandlar självständigt om. Avtal som FOSU ansvarar för godkänns av dennes styrelse; för OAJ:s del AKTA och Bildningsarbetsgivarnas avtal för universitet och övningsskolor.

Först när förhandlingsresultatet har godkänts i de beslutsfattande organen kan vi offentliggöra avtalsinnehållet. Styrelserna kanske inte godkänner resultatet och då återvänder förhandlarna till förhandlingsbordet.

Vi berättar mycket om hur förhandlingarna skrider här på vår webbplats. Det lönar sig dessutom att följa med Opettaja-tidningen eller opettaja.fi samt våra kanaler i sociala medier. I diskussionerna taggar vi #oajförhandlar # oajneuvottelee.

Vi skickar också medlemsbrev cirka en gång i månaden. Om du inte får brevet ska du kontrollera   kontaktuppgifter eller kontakta oss.

Det lönar sig att kontrollera de egna kontaktuppgifterna och se till att du har uppgett din privata e-postadress eftersom arbetsgivaren kan stänga din arbetse-post vid en arbetskonflikt.

Vi kan bara informera sparsamt om de egentliga förhandlingarna

Vi ger förhandlarna arbetsro. Förhandlingarna baserar sig på ömsesidigt förtroende och förtroendet upprätthålls bland annat genom knapphändig information utanför förhandlingsrummet. Avtalen utarbetas vid förhandlingsbordet och inte i till exempel sociala medier eller i pressen.

Vi informerar om avtalen i alla våra kanaler sedan när avtalen har godkänts. Då berättar vi om avtalsinnehållet och vad det innebär för våra medlemmar.

Om du vill kontakta oss så hittar du kontaktuppgifterna här.