Ökad byråkrati och fungerande arbetsteam som slopats prövar lärarnas ork inom vuxenutbildningen. Det här framgår av en medlemsenkät som vuxenutbildarnas förbund AKOL har gjort. Ordföranden Maarit Rahkolas budskap till beslutfattarna är att det behövs mera pengar och en finansieringsmodell som stöder lärandet.
Förbundet för lärare inom vuxenutbildningen AKOL samlas i helgen till årsmöte i Tammerfors. Det finns mycket att diskutera eftersom många förändringar har gjorts och är på gång inom vuxenutbildningen.
Då yrkesutbildningsreformen trädde i kraft för drygt ett år sedan var det en stor omställning för de vuxenutbildare som arbetar inom yrkesutbildningen.
Helgens riksdagsval är avgörande för riktlinjerna inom utbildningspolitiken; hur ska man tackla problem som uppstått i och med reformen och hur ska man utveckla det livslånga lärandet?
Blev lärarna inom vuxenutbildningen förbisedda i reformen?
AKOL:s ordförande Maarit Rahkola menar att reformen medförde ”nya” verksamhetssätt som de facto redan i stor utsträckning fanns inom vuxenutbildningen. Och den här kompetensen som redan fanns utnyttjades inte fullt ut i reformen, menar Rahkola.
– Inom vuxenutbildningen har till exempel personlig tillämpning och identifiering av tidigare förvärvat kunnande ingått i fristående examina redan långt före reformen. Den här kunskapen kunde ha tagits bättre tillvara, menar Rahkola.
Yrkesutbildningsreformen suddade ut gränserna mellan yrkesutbildning för unga och för vuxna. För vuxenutbildarna var förändringen inte särskilt gynnsam.
– Vi har upplevt kollissionskurser mellan verksamhetskulturerna. Dessutom har läroanstaltssammanslagningar medfört samarbetsförhandlingar som har resulterat i omorganiseringar av verksamheten och arbetsuppgifterna, också uppsägningar har förekommit. Ofta har just vuxenutbildarna drabbats, säger Rahkola.
Medlemsenkät: Orken i arbetet kan tryta
AKOL gjorde hösten 2018 en medlemsundersökning som besvarades av mer än en femtedel av de cirka 2 300 medlemmarna.
Undersökningen visar att många lärare är bekymrade över välbefinnandet i arbetet och att inom många branscher prövas orken hårt.
”På grund av stora förändringar är läget väldigt oredigt. Osäkerheten påverkar framför allt arbetstagarnas ork, arbetskvaliteten och utvecklandet”, berättade en medlem.
– Vuxenutbildarna har traditionellt varit kreativa och innovativa och har fått delta i utvecklandet av både examensutbildningar och till exempel personalutbildning för företag. I och med reformen har byråkratin ökat och satt käppar i hjulet för det här, vilket återspeglas i välbefinnande på jobbet, säger Rahkola.
Enligt Rahkola måste ledarskapet nu ses över eftersom reformen försvårade chefsarbetet.
– Reformen smulade sönder vuxenutbildarnas fungerande teamorganisationer. De närmaste cheferna som ofta är utbildningschefer har för stora team att leda. Vi tycker att team på mellan 10–20 personer skulle vara lämpligt stora, men sällan är teamen så här små.
Innehåll och kontinuitet i arbetet efterlyses
I medlemsundersökningen kom också fram lärarnas osäkerhet beträffande arbetstid, arbetsinnehåll och kontinuitet.
"Det finns mycket arbete, men år efter år arbetar vi bara på deltid", skrev en AKOL-medlem.
Flera medlemmar kritiserade också reformen för ökad byråkrati och mera pappersarbete.
"Arbetsbilden har förändrats. Jag använder allt mindre pedagogiska kunskaper och arbetar nästan mera som en studiesekreterare”, sade en annan medlem.
Finansieringssystemet leder till ”tvångsutexaminering”
Finansieringen är lärarnas och utbildningsanordnarnas gemensamma stora bekymmer. Rahkola efterlyser mera pengar och bättre kvalitet.
Inom yrkesutbildningen utgör basfinansieringen hälften, resultatbaserad finansiering 35 procent och kvalitetsbaserad finansiering 15 procent.
– Basfinansieringens andel är så liten att det finns oro för att studerande mer eller mindre tvångsutexamineras. Hur kan man i ett sådant läge trygga sådant kunnande som behövs i arbetslivet, undrar Rahkola.
AKOL:s hälsningar till nya regeringen
- Sätt finansieringen i skick. Pengar som gick förlorade i nedskärningar måste fås tillbaka och basfinansieringens andel måste höjas så att man kan trygga en högklassig utbildning.
- Studerande måste ha rätt till undervisning. Mängden närundervisning bör tryggas och gruppstorlekarna bör vara ändamålsenligt stora med tanke på lärandet.
- Granska lagstiftningen som helhet. Lärarens arbete bör tydligare lyftas fram i lagstiftningen.
- Integrationsutbildningen bör underställas undervisningsministeriet istället för arbets- och näringsministeriet. Utbildningen ska inte konkurrensutsättas.
- Mera samarbete mellan yrkesutbildningen och fritt bildningsarbete.
Läs mera om AKOL:s valmål (fi).
Text: Matias Manner
Bild: Jarkko Mikkonen