Lärarstrejkerna utvidgas till huvudstadsregionen. Strejkvarsel har nu getts för huvudstadsregionen och omfattar 11 400 lärare. Syftet med lärarstrejkerna är att få en rättvis lön för kommunalt anställda lärare och att trygga den för Finland livsviktiga högklassiga utbildningen.
FOSU och OAJ har den 21 mars gett strejkvarsel som gäller kommunalt anställda lärare i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla. Den en vecka långa strejken börjar 19.4 och slutar 25.4 ifall en lösning inte nås före det.
Det är redan fjärde strejkvarslet som FOSU ger för kommunsektorn. Tidigare har det varslats om strejk i Jyväskylä, Rovaniemi, Tammerfors, Kuopio, Åbo och Uleåborg. Över 22 000 OAJ-medlemmar deltar om alla strejker genomförs. Den första strejken börjar den 6 april.
Ett löneprogram och större värderingar står på spel
Nästan dagligen görs försök under riksförlikningsmannens ledning att lösa arbetskonflikten inom kommunsektorn. Avtalsperioden gick ut 28.2.2022 och ännu har ingen avtalslösning nåtts. OAJ representeras i förhandlingarna av FOSU.
Kommunsektorns utmaning är att löneutvecklingen släpar efter utvecklingen i de övriga branscherna. För att råda bot på det här föreslår arbetstagarsidan ett löneprogram.
– Med ett löneprogram kan vi korrigera den orättvisa löneutveckling som har uppstått under årens lopp. Lönerna i den offentliga sektorn släpar hela tiden efter lönerna i privatsektorn. Om det fortsätter så här, kommer den offentliga sektorn inte längre att vara en attraktiv arbetsgivare. Det är nu som lönerna måste börja korrigeras för lärarna som i årtionden efter årtionden producerar världens bästa kunnande, motiverar Olli Luukkainen som är ordförande för FOSU och OAJ.
Åren 2004 och 2007 skedde en förbättring i lönenivån då man fick fyra procents extra förhöjningar tack vare ett löneprogram i kommunsektorn. Enligt Luukkainen förstår man ännu inte vilka följderna blir ifall kommunerna inte är konkurrenskraftiga arbetsgivare i förhållande till privatsektorn.
– Den finländska högklassiga utbildningen är en central del av tryggheten i Finland. Vi har inte råd att låta utbildningen försämras eftersom den också är en garanti för vår demokrati. Det finländska skolsystemet förhindrar ojämlikhet och fostrar självständigt tänkande medborgare. Dessas betydelse för Finland märks särskilt tydligt den här våren, säger Luukkainen.
Om daghem, skolor och läroanstalter inte lockar de bästa av åldersklasserna till lärare, kommer utbildningskvaliteten att sjunka. För att lönen i sig ska vara sporrande, måste den vara på rätt nivå.
– Lärarnas arbete är värdefullt och krävande och det här måste också återspeglas i lönen. Det är helt enkelt fel att till exempel en universitetsutbildad lärare inom småbarnspedagogik får lite på 2 400 euro i månaden och en klasslärare drygt 2 700 euro. Enligt en färsk undersökning anser finländarna att en rättvis lön skulle vara 500 euro högre, säger OAJ:s kommunikationschef Heikki Pölönen som ansvarar för kampanjen Vi formar framtider.
OAJ eftersträvar bland annat löneförhöjningar som tryggar förtjänstutvecklingen, ett flerårigt löneprogram samt att arbetsmängden begränsas.
OAJ försvarar lärarnas ställning med en strejk. Det är aldrig en bra tidpunkt att strejka och OAJ vill alltid i första hand nå avtal förhandlingsvägen. Också under en kris är det viktigt att trygga vardagen och utforma framtiden. Lärarnas uppgift är lika stor som framtiden och det är en ödesfråga för Finland att vi också i framtiden har världens bästa lärare.
Avtal kan inte ändras när som helst utan ändringar görs när avtalen går ut. Nu påskyndar vi avtalsförhandlingarna med strejkvarsel som omfattar de OAJ-medlemmar som hör till UKTA- och AKTA-avtalsområdena och vilkas arbetsgivare är staden. Också daghemsföreståndare och rektorer omfattas av strejkerna.
Strejken gäller inte samkommuner för utbildning. Utanför strejken står även de medlemmar som har organiserat sig i Undervisningssektorns Fackorganisation genom Chefer och sakkunniga inom utbildningen CSU eller Specialister för undervisnings- och bildningsväsendet Opsia.
Under strejken går de lärare som är anställda av Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla inte till sina arbetsplatser, distansundervisar inte och sköter inte heller andra arbetsuppgifter. Arbetsgivaren betalar inte lön för strejktiden, men OAJ betalar ett strejkunderstöd på 180 euro per strejkdag till sina medlemmar. Understödet är skattepliktig inkomst och man ansöker skilt om understödet av OAJ. De medlemmar som omfattas av strejken får närmare anvisningar i ett senare skede.
OAJ och FOSU har utbildat de lokala strejkfunktionärerna i huvudstadsregionen. Information om lokala evenemang och tilläggsanvisningar fås av OAJ:s lokalföreningar på strejkorterna. Den 5 april ordnas till exempel ett evenemang på Senatstorget i Helsingfors tillsammans med andra fackförbund.
På riksförlikningsmannens framställan har arbetsministern flyttat fram strejkerna i Jyväskylä, Rovaniemi, Tammerfors och Kuopio med två veckor på grund av studentskrivningarna. Strejken i Uleåborg och Åbo har inte flyttats fram eftersom tidpunkten inte infaller under studentskrivningarna.
Strejken i huvudstadsregionen kan också flyttas fram med två veckor ifall arbetsministern och riksförlikningsmannen anser att det finns tillräckliga samhälleliga skäl för det.
Olagligt att bryta en strejk
Många OAJ-medlemmar har kontaktat oss på grund av arbetsgivarens försök att bryta strejken. I en del kommuner har arbetsgivaren bland annat sammanställt listor över personer i chefsställning som arbetsgivaren vill att ska stå utanför strejken.
Det är dock olagligt att fråga om medlemskap i facket. En strejk är en laglig arbetskonflikt och det är fackorganisationen som bär ansvaret för strejken. Arbetsgivaren får inte utsätta de strejkande för några som helst påtryckningar och får till exempel inte fråga om en anställd hör till facket eller om hen tänker delta i strejken.
Det är allvarligt att försöka begränsa strejkrätten som är en grundlagsenlig rättighet i ett demokratiskt samhälle. Enligt strafflagen är kränkning av arbetstagares organisationsfrihet straffbart.
Idag började andra övertids- och skiftbytesförbudet
Idag började även det andra förbudet mot övertidsarbete och skiftbyte i kommunsektorn. Förbudet är i kraft i hela landet och gäller alla kommunalt anställda lärare. I praktiken gäller förbudet främst lärare inom småbarnspedagogik som är i arbetsavtalsförhållande. Tjänsteinnehavare kan enligt lagen inte delta i andra arbetskonflikter än strejk.