Exportmodellen som regeringen driver framåt får inte stöd bland medborgarna. I en undersökning som Aula Research genomförde i oktober uppgav endast 26 procent av svarandena att de understöder regeringens lagförslag om en exportmodell där exportbranscherna sätter tak för löneförhöjningarna i alla branscher. Ämnet är bekant för svarandena, vilket ger mer tyngd åt undersökningsresultatet. Endast 13 procent uppger att de inte känner till frågan.
Finländarna anser att exportbranschernas konkurrenskraft bör främjas på andra sätt än genom att försämra lärarnas löneutveckling. Hela 72 procent av svarandena anser att lärarnas löneutveckling inte får försämras genom att hänvisa till exportsektorns konkurrenskraft och den samhällsekonomiska hållbarheten. Endast 18 procent är positivt inställda till en försämring.
– Man löser varken utmaningarna med exportbranschernas konkurrenskraft eller den offentliga ekonomin med en lagstadgad exportmodell. Däremot minskar lagen väsentligt lärar- och forskningsarbetets dragningskraft och uppskattning. Det har vi inte råd med i Finland, då hela vår framgång bygger på utbildning och kompetens, säger OAJ:s ordförande Katarina Murto.
– Folket är helt klart av samma åsikt som OAJ om att det inte är förnuftigt av regeringen att lagstiftningsvägen ingripa i löneförhandlingarna. Om lagen går igenom, går vi tyvärr mot löneval och förberedelser har redan inletts för det här, konstaterar Murto.
När det gäller lärarnas löneutveckling har finländarna en tydlig åsikt: det måste vara möjligt att korrigera löneskillnaderna i förhållande till exportsektorn. Nästan 60 procent (58 %) anser att sådana lönejusteringar ska vara genomförbara. Endast drygt tio procent (12 %) stödjer regeringens mål att betydligt försvåra korrigeringen av löneskillnader.
– Det är glädjande att finländarna förstår läraryrkets betydelse och de krav som ställs i arbetet och att man vill att lärarna har en rättvis löneutveckling. Vi kan absolut inte cementera lärarnas löneutveckling på en lägre nivå än exportsektorns, säger Murto.
Murto påminner att utbildningssektorn och den offentliga sektorn saknar de löneglidningar som finns i den privata sektorn och exportsektorn.
– Det måste också i fortsättningen vara möjligt att korrigera löneutvecklingen i utbildnings- och forskningssektorn som är sämre än löneutvecklingen i export- och privatsektorn, fortsätter Murto.
Undersökningen visar också att finländarna vill att riksmedlaren förblir opartisk och oberoende; endast 17 procent stödjer en lag som begränsar riksmedlarens medlingsbud.
Murto betonar att lagen om exportmodellen begränsar avtalsfriheten.
– I och med lagen minskar arbetsgivarens intresse att förhandla avsevärt. Det är till och med troligt att arbetsgivarna allt oftare tar förhandlingarna till medlaren, i vetskap om att lagen är på arbetsgivarens sida. Utvecklingen av avtal försvåras också när siktet endast är inställt på att fastställa den allmänna linjen, konstaterar Murto.
Om undersökningen
- Aula Research Oy genomförde enkätundersökningen på uppdrag av OAJ för att kartlägga medborgarnas inställning till den exportdrivna lönemodellen.
- Undersökningens målgrupp var myndiga personer som bor på fastlandet.
- Den elektroniska enkäten besvarades av 1503 personer den 17–28 oktober 2024.
