Riksdagen godkände idag den omdiskuterade lagen om en exportmodell som OAJ hårt motsatt sig ända från regeringsprogrammets början.
– Vi är djupt besvikna över att regeringen drev igenom förslaget utan att beakta de otaliga förslag till lösningar som vi lade fram under processens gång, säger Katarina Murto.
OAJ föreslog från första början förhandlingar om en arbetsmarknadsmodell. Vi föreslog bland annat att man skulle använda och dra nytta av opartisk ekonomisk data som en del av förhandlings- och medlingsprocessen. Som en sista åtgärd framförde vi att lagen skulle ge riksmedlaren och förlikningsnämnden möjlighet att beakta faktorer som till exempel jämställdhet i lönenivåerna och tillgången på kompetent arbetskraft i sina medlingsförslag.
– Lagen om exportmodellen begränsar i praktiken avtalsfriheten eftersom arbetsgivarnas intresse för att förhandla om branschvisa löneförhöjningar avtar. Samtidigt undergrävs riksmedlarens och förlikningsnämndens befogenheter att lösa arbetskonflikter. Medlaren blir lönlös i många branscher, vilket betyder att vi framöver måste överväga andra sätt för att lösa arbetsmarknadskonflikter, säger Murto.
Med lagen om exportmodellen blandar sig beslutsfattarna i löneförhandlingarna.
– Vi kommer framöver att kräva att politikerna tar ställning till vilka löneförhöjningar som är lämpliga för lärare och andra yrkesverksamma i sektorn för utbildning och forskning. Vi ville inte att kommunalvalen och riksdagsvalen skulle handla om löner, men exportmodellen driver oss till löneval. Redan i vårens kommunalval diskuteras löner och samma diskussion kommer att föras vid riksdagsvalet 2027, förutspår Murto.
Att lagen godkänns mitt under intensiva löneförhandlingar bidrar dessutom till osäkerhet på arbetsmarknaden. Förhandlingsläget är redan nu tillräckligt utmanande.
– OAJ förhandlar även i framtiden om sina avtal. Men vi kan inte acceptera att lönerna för lärare och andra yrkesverksamma i sektorn för utbildning och forskning permanent skulle släpa efter. Det är vettlöst eftersom lärarna möjliggör utbildning och utan utbildning har vi inte kunnig arbetskraft i Finland, betonar Murto.
Arbetskraven har ökat betydligt för lärarna och cheferna i branschen, menar Murto.
– Exportmodellen ger bara ytterligare problem i stället för att underlätta förhandlingar och avtalande om löner och anställningsvillkor. Konsekvenserna av lagen syns i de kommande förhandlingsrundorna, säger Murto.
Under våren förhandlar man om många avtal i utbildningssektorn, däribland tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns undervisningspersonal UKTA.
