Regeringen gjorde inga betydande ändringar i lagförslaget om en exportdriven arbetsmarknadsmodell, trots att det har kritiserats av OAJ, justitiekanslern, jämställdhetsombudsmannen och rådet för bedömning av lagstiftningen.
– Vi är besvikna och upprörda över att regeringen ger förslaget till riksdagen. Lagen kommer att orsaka tolkningskonflikter och sannolikt fler störningar i arbetsfreden. Riksmedlarens och förlikningsnämndens befogenheter begränsas och medlarens opartiskhet urholkas, säger OAJ:s ordförande Katarina Murto.
Enligt Murto leder exportmodellen till att andra mekanismer för att lösa arbetskonflikter skapas i framtiden i stället för att förlita sig på riksmedlaren.
Lagens många följder
Med lagförslaget ingriper man på ett betydande sätt i avtalsfriheten.
– Målet med lagförslaget är att exportbranschen sätter lönetak för alla branscher. Om man inte vill begränsa löneförhandlingarna i andra sektorer och till exempel lärarnas löneutveckling, varför behövs då lagen och vad är syftet med den? Vi vill ha ett tydligt svar på det här, kräver Murto.
Effekterna syns också i framtida val.
– Vi har varken önskat eller velat ha löneval, men lagen om exportmodellen driver oss i den riktningen. Lärare och alla anställda inom utbildnings- och forskningssektorn förtjänar en rättvis löneutveckling, fastslår Murto.
Större löneskillnad mellan könen
Regeringen har nu samtidigt ett likalönsprogram som syftar till att minska löneskillnaden mellan könen.
– Exportmodellen står helt i konflikt med målet om jämställda löner. Med lagändringen driver regeringen kvinnodominerade yrken, såsom lärare, i en permanent lönegrop jämfört med exportsektorn. Det här visar en beklaglig brist på uppskattning för lärare som utbildar kunniga arbetstagare för hela arbetsmarknaden, även för exportsektorn, säger Murto.
Exportmodellen löser inte utmaningarna i den offentliga ekonomin
OAJ är medveten om och förstår väl utmaningarna i den offentliga ekonomin, men exportmodellen är inte någon lösning.
– Kommunsektorns löneutvecklingsprogram från 2022 är inte orsaken till skuldsättningen i den offentliga ekonomin och exportmodellen förbättrar inte ekonomin. Man måste kunna se helheten för att lösa ekonomisk tillväxt och förbättra produktiviteten. För just det här är utbildning, kompetens och forsknings- och utvecklingsverksamhet avgörande drivkrafter som bör stödjas långsiktigt, säger Murto.
