Investera i utbildning – för framtidens skull

Varje krona eller euro som sparas på skolan idag blir en förlust för samhället imorgon. Det här uppmärksammar de nordiska lärar- och skolledarorganisationerna idag på Internationella utbildningsdagen och kräver att utbildningsfinaniseringen ökas.

Den 24 januari firas Internationella utbildningsdagen (International Day of Education), instiftad av FN för att uppmärksamma utbildningens avgörande roll för fred, utveckling och hållbarhet. Vi nordiska lärar- och skolledarorganisationer som representerar över 600 000 lärare och skolledare, riktar en gemensam och tydlig uppmaning till våra regeringar: Investera i utbildning – och därmed i vår gemensamma framtid. Varje krona eller euro som sparas på skolan idag blir en förlust för samhället imorgon. 

Det finns mycket som förenar oss i de nordiska länderna. Vi delar en gemensam historia, kultur och värderingar liksom en stark tradition av att bygga jämlika samhällen. Den nordiska modellen har länge varit en internationellt erkänd förebild. 

Själva hjärtat i denna modell är våra utbildningssystem, som bygger på likvärdighet och hög kvalitet och utgör grunden för våra demokratiska och välfungerande samhällen. Lärarna och skolledarna är avgörande för att detta ska fungera – de bär systemet och spelar en central roll för individens. Men idag riskerar vi att förlora vårt goda renommé och halka efter. Vi står inför en oroande utveckling med utmaningar som underfinansiering, bristande likvärdighet, avregleringar och ökad konkurrens, samtidigt som segregation och ökande klyftor i elevresultat tilltar. 

Nordiska lärarorganisationers samråd (NLS) har granskat hur skolväsendena finansieras i våra länder. Rapporten visar på både skillnader och gemensamma problem, men den mest alarmerande insikten är obalansen mellan uppdrag och förutsättningar – det vill säga gapet mellan krav och resurser. Alla nordiska länder ställer upp ambitiösa mål för skolan när det gäller likvärdighet, kompensatorisk effekt och höga resultat. Samtidigt förväntas kommunerna, ofta med begränsade och ojämna resurser, bära huvudansvaret för att finansiera verksamheten.  Mål och förutsättningar borde gå hand i hand, men i praktiken finns det ett betydande gap mellan dem. Det finns också enheter inom utbildningssektorn som förväntas fungera som företag, men ändå möts av samma utmaningar som den kommunala sektorn. 

Finansieringsmodellerna i våra länder, som generellt förlitar sig på kommuners skattebas och prioriteringar, är otillräckliga, ojämlika och oförutsägbara. Lokala budgetunderskott och kortsiktiga nedskärningar gör det omöjligt att uppfylla de högt ställda nationella målen för utbildningens kvalitet och kompensatoriska effekt. För lärarna och skolledarna leder detta till en ständigt ökande arbetsbörda och en alltmer pressad arbetssituation, vilket slår direkt mot elevers kunskapsresultat och det kompensatoriska uppdraget. Detta är oacceptabelt, eftersom skolan ska ge alla elever, oavsett bakgrund och bostadsort, likvärdiga möjligheter att lyckas.  

Vi, nordiska lärar- och skolledarorganisationer, kräver förändring: 

  • Respektive stat måste öka sin andel av utbildningsfinansieringen. Kommunerna, som bär det största ansvaret för skolans finansiering, klarar inte uppdraget själva, då de inte har de resurser som krävs för att möta de högt ställda nationella målen. Staterna måste ta huvudansvaret för att skapa stabilitet och långsiktighet i skolfinansieringen.
  • Resursfördelningen måste bli kompensatorisk överallt. Det behöver säkerställas att resurser fördelas rättvist och utifrån behov så att skolor med större utmaningar får de resurser de behöver för att lyckas. 

Utan ett likvärdigt och välfungerande utbildningssystem är det svårt att upprätthålla de demokratiska värderingar och det välstånd som Norden är känt för. För att våra länder ska fortsätta vara förebilder inom utbildning och samhällsbyggande, måste våra regeringar kliva fram, ta sitt ansvar och säkra en likvärdig och högkvalitativ utbildning för alla.  

Katarina Murto, ordförande, Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ 

Inger Damlin, förbundsordförande, Finlands svenska lärarförbund FSL 

Elisa Rimpler, ordförande, Børne- og Ungdomspædagogernes Landsforbund BUPL 

Gordon Ørskov Madsen, ordförande, Danmarks Lærerforening  

Monica Lendal Jørgensen, ordförande, Frie Skolers Lærerforening  

Tomas Kepler, ordförande, Gymnasieskolernes Lærerforening  

Jacob Eli Olsen, ordförande, Føroya Lærarafelag 

Sanna á Løgmansbø, ordförande, Føroya Pedagogfelag 

Tina K. Jakobsen, ordförande, Yrkisfelagið miðnám  

Arnaq Brønlund, ordförande, Nunatsinni Perorsaasut Kattuffiat NPK 

Elna Heilmann, ordförande, IMAK 

Magnús Þór Jónsson, ordförande, Kennarasamband Íslands 

Mette Johnsen Walker, ordförande, Skolens landsforbund SL 

Geir Røsvoll, ordförande, Utdanningsforbundet 

Anna Olskog, förbundsordförande, Sveriges Lärare  

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande, Sveriges Skolledare