Hur agerar människor på digitala plattformar, såsom i webbutiker? Vad får dem att stanna kvar och trivas med tjänsten? Och vad är det som stör eller avbryter användningen?

Lauri Frank, som arbetar vid fakulteten för informationsteknik vid Jyväskylä universitet, har länge gått på djupet med den här typen av frågor i sin forskning. Forskningsresultaten gynnar finländska företag direkt.

– Som forskare är jag särskilt intresserad av människors beteende och hur de agerar som konsumenter. I en webbutik kan man locka folk att handla mer, till exempel genom tidsbegränsade erbjudanden och genom att skapa en känsla av att varumängden är oändlig.

Arbetets betydelse uppstår i möten

Vid sidan av forskningen till exempel undervisar han också, leder graduseminarier och handleder doktorander. För närvarande leder han ett flerårigt forskningsprojekt som sysselsätter en handfull forskare.

Känslan av meningsfullhet i arbetet uppstår inte på masskurser, utan i små grupper och möten på tu man hand, där han ser att det egna arbetet gynnar andra. 

– Med studerandena känns till exempel de ögonblick meningsfulla, då jag lyckas hjälpa dem framåt eller när den långa processen med en pro gradu-avhandling eller doktorsavhandling färdigställs. På samma sätt känns det bra när jag ser att forskningsresultaten gynnar ett företag som deltar i projektet, säger Frank.

När man förhandlar om löner och andra arbetsvillkor anser Lauri Frank att det är viktigt att satsa på att göra universitetskarriären attraktiv. 

Splittrad forskningsfinansiering är ett problem

Alla riksdagsgrupper har förbundit sig till OAJ:s långsiktiga mål att höja forsknings- och utvecklingsfinansieringen (FoU) till fyra procent av bruttonationalprodukten. Åtminstone på papper satsar man alltså på forskning. Lauri Frank oroar sig ändå för om den nya finansieringen riktas på ett snävt sätt endast till specifika branscher och företag.

Själv har han redan i över 20 år arbetat med forskningsprojekt, vars finansiering förutsätter ett nära samarbete med näringslivet. Han tror att forskningsfinansieringen kommer att räcka till forskning inom de kommersiella och teknologiska branscherna även i fortsättningen. Många andra branscher har svårare att få finansiering som är direkt kopplad till näringslivets intressen.

– Det behövs mer långsiktighet i finansieringen, för nu är den för splittrad. Dessutom bestämmer till exempel finansieringen i Business Finlands projekt till stor del vad det överhuvudtaget forskas i. Forskning inom humanistiska områden ger inte nödvändigtvis direkt pengar, men trots det behöver även Finland och företagen till exempel språkkunskaper. Och vi behöver pedagogik för att Finland även i framtiden ska ha lärare och av dem utbildade experter inom olika branscher, säger Frank.

I april står landets regering inför halvtidsöversynen, där man utarbetar de övergripande riktlinjerna för statens penninganvändning och ekonomiska tillväxtåtgärder för slutet av regeringsperioden.

Enligt Lauri Frank skulle idealläget vara att universitetens grundfinansiering förstärks överlag och att de kan styra sin forskningsverksamhet självständigt.

– För närvarande täcker den externa finansieringen i praktiken underskottet i grundfinansieringen. Samtidigt har otillräcklig grundfinansiering drivit universiteten till samarbetsförhandlingar och nedskärningar. Är det ens förnuftigt att kanalisera finansieringen till små projekt i stället för att trygga tillräcklig grundfinansiering?

Uppmärksamhet på forskarkarriärens attraktivitet

Universitetens kollektivavtal löper ut i slutet av mars. När man förhandlar om löner och andra arbetsvillkor anser Lauri Frank att det är viktigt att satsa på att göra universitetskarriären attraktiv. 

– De unga måste fundera över sina karriäralternativ. Särskilt i forskningsprojekt är anställningarna ofta tidsbegränsade och lönen ligger långt efter företagsvärlden. Det krävs ganska mycket motivation av den unga för att den ska stanna på universitetet med visstidsanställning, om ett företag erbjuder en löneförhöjning på över tusen euro och en ordinarie anställning, säger Frank.

Han anser också att det vore viktigt att hålla fast vid de överenskomna arbetsvillkoren i vardagen. 

– Det kan hända att en del forskare och ledare helt enkelt inte känner till avtalsbestämmelserna som gäller till exempel arbetstid. Forskaren kan till och med tänka att han eller hon själv har desto mer nytta av det ju mer personen arbetar och ju snabbare forskningen framskrider. Därför borde man fokusera mer på personalens välbefinnande och säkerställa att de anställda och cheferna känner till och följer avtalen, säger Frank.

Högskolornas framgång gynnar även kommunerna

OAJ påminner i sitt kommunalvalsprogram om att beslutsfattarna i kommunerna spelar en viktig roll som partner till universiteten och yrkeshögskolorna. Högskolorna ökar också kommunernas livskraft. Man vet till exempel att två av tre personer som utexaminerats från yrkeshögskolor sysselsätts i det landskap där de studerat kort efter examen.

Kommunerna kan till exempel stödja forsknings- och utvecklingsverksamhet mellan företag eller den offentliga sektorn och högskolorna. På samma sätt kan kommunerna till exempel genom planläggning och sitt tjänsteutbud påverka hur attraktiva arbets- och studieplatserna är vid högskolorna i kommunens område.