Den ordinarie arbetstiden är högst 9 timmar per dygn och 38 timmar 15 minuter per vecka (UKTA och kollektivavtalet för AVAINTA Arbetsgivarna) eller 38 timmar 20 minuter per vecka (Kollektivavtalet för privata socialservicebranschen).
Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 38 timmar 15 minuter under en period av högst 6 veckor. Det är motiverat att använda en utjämningsperiod som är längre än en vecka endast när det behövs med tanke på daghemmets verksamhet. I praktiken räcker i allmänhet en utjämningsperiod på 2–4 veckor. Om en utjämningsperiod ska användas måste en arbetsskiftsförteckning utarbetas i förväg för hela utjämningsperioden.
Vid allmän arbetstid finns både en övertidsgräns per dygn och per vecka
Det finns en övertidsgräns per dygn och per vecka vid allmän arbetstid. Övertidsarbete kan inte ersättas enligt timme för timmeprincipen. Varje frånvarodag, både planerad och oplanerad, sänker den ordinarie veckoarbetstiden och likaså övertidsgränsen. Det här ska beaktas när arbetsskiftsförteckningen planeras och likaså i arbetstidsbokföringen av den förverkligade arbetstiden.
Mertidsarbete kan endast uppstå i deltidsarbete och enligt AKTA och kollektivavtalet för AVAINTA Arbetsgivarna endast under en vecka med söckenhelgsförkortning, även om arbetstagaren också arbetar full arbetstid.
Man avtalar separat om beredskap
En arbetstagare eller tjänsteinnehavare kan förbinda sig till att vara anträffbar för att vid behov kunna inkallas till arbete. Det här kallas beredskapstid och räknas inte in i arbetstiden. För tjänsteinnehavare grundar sig beredskapsskyldigheten på avtal eller förordnande och för arbetstagare grundar sig skyldigheten på avtal. Det här förutsätts både i arbetstidslagen och i tjänste- och arbetskollektivavtalsbestämmelserna.
Arbetstagaren och arbetsgivaren måste alltid avtala om beredskap. Innan man kommer överens om beredskap ska arbetsgivaren ange inom vilken tid man ska infinna sig på arbetsplatsen eller inom vilken tid man under beredskapstiden ska besvara samtalet/meddelandet om att jobba. Dessutom är det bra att gå igenom tidpunkterna i beredskapssystemet, hur ofta man ska vara i beredskap och hur ersättningen bestäms. Arbetstagaren har ingen skyldighet att gå med på beredskap utan att avtal har ingåtts.
En tjänsteman eller befattningshavare inom ett offentligt samfund får inte vägra vara i beredskap, om det är nödvändigt med tanke på arbetets kvalitet och på grund av särskilt tvingande skäl. Vanligen finns inga sådana särskilt tvingande skäl i daghem och arbetets kvalitet förutsätter inte beredskap.
En daghemsföreståndare har till exempel ingen skyldighet att utanför arbetstiden vara i beredskap för att svara på samtal från anställda eller för att ordna med vikarie om någon insjuknat. En arbetstagare har å sin sida inte skyldighet att vara i beredskap för att komma tidigare på jobb ifall någon annan insjuknar före sitt arbetspass. Man måste separat avtala om saken ifall beredskap behövs.
Ersättning för beredskapstid
För beredskapstid betalas ersättning. Ersättningens storlek varierar mellan 20 och 50 procent beroende på kollektivavtal. Ersättningen ska vara större ju på kortare varsel arbetstagaren måste vara anträffbar och komma på jobb. En del kollektivavtal möjliggör att beredskapstiden ersätts i form av ledighet istället för penningersättning, exempelvis AKTA ja AVAINTA Arbetsgivarnas avtal.
Beredskapen får inte vara så lång eller förekomma så ofta att den oskäligt försvårar den anställdes möjligheter att disponera sin fritid. Arbetsgivaren bör ha tydliga skriftliga anvisningar om beredskap, så att den anställde känner till rättigheter och skyldigheter vid beredskap så som till exempel hur snabbt man måste inställa sig på jobbet.
En tjänsteinnehavare eller arbetstagare får inte mot sitt samtycke åläggas att vara i beredskap under veckoledigheten.
Kontakta din förtroendeman om beredskap utan ersättning förutsätts!
Arbetsskiftsförteckningen görs upp för hela utjämningsperioden
Arbetsskiftsförteckningen görs upp för hela utjämningsperioden och man beaktar i förväg arbetstidsbehovet för till exempel föräldramöten och kurser. Arbetsveckorna planeras så att veckoarbetstiden i medeltal är 38 timmar 15 minuter, men arbetsdagarnas längd och veckoarbetstiden kan variera från vecka till vecka.
Den sammanlagda arbetstiden för en tre veckor lång utjämningsperiod ska vara 3 X 38 timmar 15 minuter = 114 timmar 45 minuter, men den ordinarie arbetstiden kan variera mellan veckorna; till exempel 39 timmar + 37 timmar 30 minuter + 38 timmar 25 minuter.
Hur övertid uppstår i en utjämningsperiod som överstiger en vecka
Övertid är arbete som görs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider den ordinarie arbetstiden i arbetsskiftsförteckningen samt övertidsgränserna per dygn eller vecka.
I en utjämningsperiod som är längre än en vecka är övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka. Vid oplanerad frånvaro sänks övertidsgränsen med den oarbetade tiden.
Arbetsskiftsförteckningen ska delges tjänsteinnehavarna och arbetstagarna skriftligt senast en vecka innan den tidsperiod som anges i förteckningen börjar. Efter det får arbetsskiftsförteckningen inte ändras annat än med den anställdes samtycke eller av grundad anledning. Arbetsgivaren kan inte ensidigt ändra ett arbetsskift efter att den anställde har kommit på jobb.
Att arbetstimmar blir till övertidsarbete är inte en sådan grundad anledning som avses i avtalet för att ändra arbetsskiftsförteckningen. I regel uppstår övertidsarbete då arbetstiderna överskrids och arten beror på om man utöver den planerade arbetstiden i arbetsskiftsförteckningen överskrider övertidsgränsen per dygn eller per vecka.
Övertidsersättning
För övertidsarbete betalas antingen penningersättning eller ges motsvarande ledighet.
För övertidsarbete per dygn betalas för de två första timmarna en med 50 % förhöjd timlön och för varje följande timme en med 100 % förhöjd timlön. För övertidsarbete per vecka betalas en med 50 % förhöjd timlön för de fem första timmarna (åtta första timmarna i kollektivavtalet för privata socialservicebranschen) och för varje följande timme en med 100 % förhöjd lön.
Arbetstid för planering, utvärdering och utveckling
I tjänste- och arbetskollektivavtalen finns särskilda bestämmelser om arbetstiden för lärare inom småbarnspedagogik.
Cirka 13 procent av arbetstiden, alltså cirka fem timmar i veckan, ska reserveras för uppgifter utanför barngrupp; för planering av undervisning och fostran inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen, för utvärderings- och utvecklingsuppgifter samt för att göra upp planer för förskoleundervisningen och småbarnspedagogiken. Utöver detta ska även tillräcklig tid reserveras för möten med föräldrar, för mångprofessionellt teamarbete och samarbete med sakkunniga.
Den särskilda arbetstidsbestämmelsen för daghem är ganska likadan i kollektivavtalen för såväl den kommunala som privata sektorn. Enligt kollektivavtalet för privata socialservicebranschen genomförs planerings-, utvärderings- och utvecklingsarbete enligt daghemmets instruktioner som individuellt arbete av daghemsföreståndare, lärare och speciallärare inom småbarnspedagogik . Vid behov kan en del av dessa uppgifter göras i team- och expertsamarbete. Om man planerar i team bör det gälla pedagogiska planerings-, utvärderings- eller utvecklingsuppgifter.
Broschyr om särskilda arbetstidsbestämmelser inom småbarnspedagogiken
Arbetstid kan också användas utanför arbetsplatsen
En del av arbetstiden kan användas utanför arbetsplatsen enligt chefens anvisningar. Det betyder att undervisningspersonalens planerings-, utvärderings- och utvecklingsuppgifter även kan göras på distans. Läs brochyren ovan.
Extra lediga dagar
Daghemsföreståndare, lärare inom småbarnspedagogik och speciallärare inom småbarnspedagogik är berättigade till fem extra lediga dagar per år.
Om anställningen har varat under ett år eller om det har varit avbrott i anställningen under ifrågavarande år, ger två kvalifikationsmånader som omfattar minst 14 arbetsdagar eller semesterdagar en extra ledig dag, dock högst fem per år.
Deltidsanställda får extra lediga dagar i samma proportion som deras arbetstid är kortare än ordinarie arbetstid.
När kan extra lediga dagar tas ut?
Arbetsgivaren bestämmer när ettårsperioden för intjänande av extra lediga dagar börjar och beslutar också om tidpunkten för de extra lediga dagarna. I regel beviljas ledigheterna efter intjäningsperioden.
Arbetsgivaren ska ändå se till att ledigheterna tas ut. Om lediga dagar ges före periodens utgång kan högst så många lediga dagar beviljas som har intjänats vid tidpunkten i fråga. De lediga dagarna kan tas ut i en eller flera omgångar.
Om lediga dagar inte tas ut
Ersättning i pengar betalas inte för lediga dagar som inte tagits ut. Om lediga dagar blir outtagna till exempel för att anställningen upphör, har den anställde inte rätt till ersättning i pengar. Också när en anställning upphör ska man försöka ta ut de extra lediga dagarna som har införtjänats för att undvika att den införtjänade förmånen blir oanvänd.
Om den anställde blir sjuk före en ledig dag som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, har personen rätt att begära att den lediga dagen flyttas fram till en senare tidpunkt. Om den anställde blir sjuk under en ledig dag, kan de följande lediga dagarna flyttas fram på begäran.
Lunchrast och att övervaka måltider
Huvudregeln är att alla har minst en halvtimmes lunchrast varje arbetsdag. Lunchrasten räknas inte som arbetstid och under lunchrasten får arbetstagaren avlägsna sig från arbetsplatsen. Om arbetsuppgifterna förutsätter oavbruten närvaro och/eller om det på grund av arbetsuppgifternas natur inte kan ordnas någon måltidsrast, ges möjlighet att äta på arbetsplatsen under arbetstid. Den här sistnämnda avtalsbestämmelsen tillämpas vanligen i alla daghem.
I ett daghem måste det hela tiden finnas en personaldimensionering som är i enlighet med förordningen om småbarnspedagogik. Med tanke på en funktionerande daghemsverksamhet och personaldimensioneringen ges personalen möjlighet att äta på arbetsplatsen under arbetstid.
Att övervaka måltider
Av arbetstagare som åläggs att delta i måltiderna tillsammans med barnen som övervakare eller för att handleda uppbärs ingen avgift för maten. En sådan måltid räknas som beskattningsbar naturaförmån. Att delta och handleda vid måltid förutsätter inte att arbetstagaren måste äta daghemmets mat. Måltiderna med matfostran ska handledas och ordningen övervakas. Arbetstagaren kan inte förutsätta att arbetstagaren äter. Beskattningsvärdet räknas endast för de måltider som äts.
Anställda som inte har ålagts att delta som övervakare vid barnens måltid äter vanligen på arbetsplatsen under arbetstiden. Om arbetstagaren äter daghemsmaten betalas den måltidsersättning som har överenskommits. Ersättningen är minst kostförmånens beskattningsvärde och maximalt självkostnadspriset.
Vad är kostförmånens värde?
Det beskattningsbara beloppet är 5,10 euro per måltid (Skatteförvaltningen år 2020) för den mat som anordnats för daghemmet.
Kostförmånens värde är 4,08 euro för måltid som äts i samband med övervakning av måltiden.