Privata bildningsbranschen (Bildningsbranschen)

Lärarna i privata i yrkesläroanstalter har antingen arbetstid baserad på undervisningsskyldighet, årsarbetstid eller helhetsarbetstid.

Lärarna i privata yrkesläroanstalter följer numera årsarbetstid.

Fördelen med den nya arbetstidsmodellen är att allt lärararbete beaktas; lönen motsvarar mängden arbete. Till årsarbetstiden räknas undervisning och handledning, för- och efterarbete, möten, utbildningar och alla andra arbetsuppgifter som åläggs läraren.

Årsarbetstidsavtalet ger också förutsättningar för att utveckla yrkesutbildningen eftersom man bättre än förr kan beakta lärarnas olika arbetsbilder och utveckla olika didaktiska och pedagogiska verksamhetsmodeller. 

Årsarbetstiden

Årsarbetstiden för en heltidsanställd lärare är minst 1 500 timmar och fördelar sig på cirka 40 kalenderveckor. I kortare anställningsförhållanden än ett läsår är en heltidsanställd lärares arbetstid i medeltal 37,5 timmar per vecka. Arbetstiden kan variera olika dagar och veckor.

Årsarbetstiden kan uppgå till mellan 1 500 och 1 700 timmar på arbetsgivarens beslut. Om årsarbetstiden överskrider 1 700 timmar förutsätts en överenskommelse med läraren i fråga. För de överskidande timmarna betalas en ersättning för varje timme förhöjd med 50 procent.

Arbetstiden för deltidsanställd är minst 800 timmar per år eller i medeltal 20 timmar i veckan.

Läraren är en timlärare när arbetstiden underskrider 800 timmar per arbetsår eller är i medeltal färre än 20 timmar i veckan. 

Bunden och icke-bunden arbetstid

Om tid och/eller plats för arbetet har angetts är arbetstiden bunden. Arbetsgivaren kan ha ålagt bunden arbetstid eller så kan det bero på annan orsak.

Bunden arbetstid är till exempel:

  • att undervisa och handleda studerande
  • individuell utvärdering tillsammans med studeranden
  • möten
  • lärarnas gemensamma planering- eller utvecklingsmöten och utbildningar
  • en del av uppgörandet av personliga utvecklingsplaner (PUK)
  • alla förflyttningar under arbetsdagen
  • underhåll av undervisningsutrustning
  • för- och efterarbete med undervisning och handledning, till exempel diskussioner med studerandena och att ställa i ordning och städa undan undervisningsutrustning.

Läraren måste vara på läroanstalten endast under den av arbetsgivaren fastställda bundna arbetstid.

Icke-bunden arbetstid

Icke-bunden arbetstid innebär den del av arbetstiden som läraren själv får välja tid och plats för. I regel bör minst 25 % av arbetstiden vara icke-bunden och den grundar sig på förtroende och på lärarens sakkunnighet.

Icke-bunden arbetstid kan till exempel vara:

  • planering av den egna undervisningen och handledningen
  • att granska uppgifter från webbkurser vilket inte förutsätter lärarens närvaro i realtid eller omedelbar utvärdering
  • en del av utvärderingen
  • samarbete som arbetsgivaren inte har förutsatt.

Arbetstidsanvändningen

Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan göras upp för varje lärare. Arbetstiden planeras antingen för kalenderåret eller läsåret helt beroende på hur arbetsgivaren har definierat läroanstaltens planeringsperiod.

Man planerar tillsammans med läraren hur arbetsuppgifterna fördelar sig i olika uppgiftshelheter som till exempel undervisning och planering, möten, projekt och övriga uppgifter.

I arbetstidsplanen antecknas det verkliga tidsbehovet för de olika uppgiftshelheterna och i alla helheter kan icke-bunden arbetstid ingå, alltså där läraren själv väljer tid och plats för. Minst 25 procent av årsarbetstiden ska vara så kallad ansvarsarbetstid.

Arbetstidsplanen följs regelbundet upp. Läraren ska kontakta sin närmaste chef ifall arbetstidsresursen inte motsvarar arbetssituationen. Arbetstidsplanen kan då ändras. Likaså om det kommer nya arbetsuppgifter under arbetsåret eller om uppgifter slopas.

Arbetstidsplanen omfattar också en plan för hur lediga perioder infaller.

När får läraren arbetstidplanen?

Årsarbetstidsplanen utarbetas i samarbete mellan chefen och läraren. Arbetsgivaren har dock arbetsledningsrätt, det vill säga att det är arbetsgivaren som i sista hand fastställer mängden arbetsuppgifter och tidsresursen för dem. Planen ges till läraren innan arbetsperioden börjar, det vill säga läsåret eller kalenderåret.

Hur följs arbetstiden upp?

Man följer den modell som lokalt har avtalats för arbetstidsuppföljningen. Läraren följer med att arbetstiden förverkligas och chefen granskar saken exempelvis varje månad.

Arbetstiden räcker inte till – kan arbeten lämnas ogjorda?

Arbetstidsplanen följs upp för hela arbetsperioden. Planen kan vid behov justeras om den inte motsvarar lärarens verkliga arbetsbild.

Huvudregeln är att läraren inte kan ha en arbetsuppgift utan en anvisad arbetstidsresurs. Om arbetsgivaren har gett ett visst timantal för en viss uppgift har arbetsgivaren ansett att på den tiden fås tillräcklig kvalitet.

Kan årsarbetstiden överskridas?

a, det kan den och då är det frågan om mertidsarbete. Om årsarbetstiden överskrids görs det alltid genom ändring av arbetstidsplanen eller med separat beordran om mertidsarbete. För mertidsarbete betalas minst samma ersättning som för det vanliga arbetet.

Kvälls-, natt-, veckosluts- eller söckenhelgsarbete

För arbetsuppgifter vid bunden arbetstid betalas ersättningar enligt följande:

25 procent av timlönen för arbete mellan kl. 18–22 och på lördagar
50 procent av timlönen för arbete mellan kl. 22–7 och på söndagar och söckenhelger. 
Timlönen fås då man dividerar den ordinarie lönen med 125. För samma arbetstimme betalas arbetstidstillägg bara enligt en av grunderna.

12 veckor i lediga perioder
Det nya avtalet medför lika mycket ledighet för alla lärare i privata yrkesläroanstalter. Det nya avtalet tryggar sammanlagt tolv veckor ledighet och av dessa ska 6–8 veckor tas ut i maj-september.  

Av de lediga perioderna ska minst en period vara fyra veckor sammanhängande ledighet och de övriga i perioder om minst en vecka.