Yrkeshögskolorna tillämpar olika avtal, beroende på hur huvudmannen är organiserad:
- Kollektivavtal för den privata undervisningssektorn, sektion D, bilaga 14 samt allmänna delar (Bildningsarbetsgivarna/EK)
- Kollektivavtal för undervisningssektorn, del D och allmänna delar (AVAINTA Arbetsgivarna, finns bara på finska, AVAINOTES)
Årsarbetstidsbestämmelserna tillämpas på yrkeshögskolornas undervisningspersonal:
- överlärare och lektorer med 1 600 timmars årsarbetstid,
- deltidsanställda överlärare och lektorer,
- timlärare med full arbetstid,
- timlärare på deltid vars årsarbetstid är minst 760 timmar under arbetsåret eller som har minst 19 timmar i veckan.
I Avainta Arbetsgivarnas kollektivavtal för undervisningssektorn finns dessutom bestämmelser beträffande timlärare i bisyssla som har färre än 19 veckotimmar. Motsvarande finns inte i Bildningsarbetsgivarnas kollektivavtal.
Årsarbetstiden för lärare med full arbetstid inom alla utbildningsområden:
- Lärare som anställts före 1.4.2020 har en årsarbetstid på 1 624 timmar, av vilka läraren för minst 25 % (inom teknik- och trafikutbildning 37,5 %) själv får välja tiden och platsen för arbetet.
- I yrkeshögskolor där arbetsplanerna följer läsåret är årsarbetstiden 1600 timmar från 1.8.2020, av vilka läraren för minst 28 % själv får välja tiden och platsen för arbetet.
- I yrkeshögskolor där arbetsplanerna följer kalenderåret är årsarbetstiden 1600 timmar från 1.1.2021, av vilka läraren för minst 28 % själv får välja tiden och platsen för arbetet.
För lärare i trafik och teknik gäller skilda övergångsbestämmelser.
En lärare som har årsarbetstid behöver inte till exempel på grund av projektuppgifter föras över från undervisningssektorns kollektivavtal till det allmänna avtalet, utan de ändrade arbetsuppgifterna kan beaktas i arbetstidsplanen. Lärare som arbetar minst 760 timmar under arbetsåret omfattas av avtalet om årsarbetstid.
Arbetsåret delas upp i arbetstid och lediga perioder
De lediga perioderna uppgår till sammanlagt 12 veckor per år. Arbetsgivaren ska sätta in arbetstiden utanför dem.
Arbetstiden och ledigheterna infaller under samma arbetsår (kalenderår eller läsår).
Lärarens årsarbetstid kan över- eller underskridas om man avtalar om saken med läraren.
En del av den obundna arbetstiden kan ordnas som hela veckor.
Arbetstiden ingår i arbetstidsplanen
För varje lärare ska det på förhand innan läsåret eller kalenderåret inleds, det vill säga per arbetsperiod, fastställas en arbetstidsplan som innehåller en plan för hur mycket tid som reserveras för olika arbetsuppgifter och för hur ledigheterna infaller.
Om tiden för vissa arbetsuppgifter inte verkar räcka till eller om läraren tilldelas nya arbetsuppgifter ska arbetstidsplanen omedelbart ses över. Den kan också ändras redan på förhand i samarbete med chefen, innan läraren tar sig an merarbete eller arbete som överskrider arbetstiden.
Arbetstidsplanen omfattar antalet undervisnings- och handledningstimmar och lärarens övriga uppgifter. I arbetstidsplanen kan man lokalt antingen allmänt eller mer specificerat ange för vilka arbetsuppgifter arbetsgivaren bestämmer när och var de ska utföras och vilka uppgifter läraren kan utföra på självvald tid och plats.
Arbetstidsplanen görs upp i samarbete mellan arbetsgivaren och läraren. Arbetsgivaren slår fast arbetsuppgifterna enligt huvuduppgifter (till exempel undervisning och handledning, utvecklings- eller projektuppgift) samt placeringen av ledigheter. För varje huvuduppgift fastslås hur många arbetstimmar som ska användas till den. Arbetsgivaren bestämmer den tid som behövs för arbetet. Även den tid som reserveras för eventuella förtroendemannauppdrag anges i arbetstidsplanen.
Genomförandet av arbetstidsplanen följs upp regelbundet. Det kan göras till exempel så att läraren ger akt på hur mycket tid som i verkligheten går åt till enskilda arbetsuppgifter.
Lärarens chef följer regelbundet, till exempel varje månad, upp arbetstidsplanen för att kontrollera att den har efterföljts.
Uppföljningen av arbetstiden syftar till att se till att arbetstidsplanen motsvarar det verkliga behovet av arbetstid, att resurserna i planen varken är för stora eller små. Utgående från uppföljningen av arbetstiden ändras också arbetstidsplanen efter behov.
Arbetstidsuppföljningen gäller såväl den arbetstid som är valfri i fråga om tid och plats och den så kallade bundna arbetstiden. Med hjälp av arbetstidsplanen och uppföljningen kan läraren också ges feedback. I till exempel diskussioner mellan chef och underlydande kan man ta upp arbetsgivarens förväntningar och organiseringen och effektiveringen av lärarens eget arbete.
Lediga perioder
Lärare omfattas inte av semesterlagen eller kollektivavtalets bestämmelser om semester och yrkeshögskollärare har inte semester. Däremot får de arbetsavbrott under arbetsåret, vilka inte grundar sig på intjäning. Rätten till arbetsavbrott baserar sig på det arbetstidssystem som har slagits fast i avsnittet om yrkeshögskolor i kollektivavtalet.
Efter att placeringen av arbetsavbrotten har fastställts, flyttas de inte till exempel på grund av lärarens sjukledighet. Arbetsgivaren har inte rätt till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen för de 30 första vardagarna under sommarledighetsperioden.
En lärare ska under perioden 2.5–30.9 ges en ledig period på åtta veckor, det vill säga 56 kalenderdagar, under vilken arbetsgivaren inte får sätta in arbetstid. Den lediga perioden kan ges i högst två delar.
Läraren ska dessutom ges en ledig period på fyra veckor, det vill säga 28 kalenderdagar, som kan fördelas på högst fyra ledigheter. Med lärarens samtycke kan man avtala annorlunda om tidpunkterna för och uppdelningen av ledigheterna.
När ett anställningsförhållande upphör för en lärare som anställts för kortare tid än ett läsår får läraren en avtalsenlig sommarledighetsersättning.
Timlärare på deltid
En timlärare vars arbetstid är minst 760 timmar per år och i genomsnitt 19 timmar i veckan omfattas av avtalet om årsarbetstid.
Andelen självvald arbetstid och arbetsplats, så kallad obunden arbetstid, är i fortsättningen 28 procent av den fastställda arbetstiden. Bestämmelsen träder i kraft 1.8.2020 för läroanstalter i läsårsrytm och 1.1.2021 i läroanstalter som följer kalenderåret. Lönen fastställs i förhållande till arbetstiden utgående från en heltidslön.