Yrkeshögskolornas årsarbetstidssystem omfattar alla överlärare, lektorer, heltidsanställda lärare och deltidsanställda timlärare med en årsarbetstid på minst 760 timmar under arbetsåret.

Årsarbetstiden för lärare med full arbetstid är 1 600 timmar per läsår inom alla utbildningsområden och läraren får själv bestämma tiden och platsen för arbetet under minst 28 procent av denna tid (obunden arbetstid). För deltidsanställd lärare måste andelen obunden arbetstid vara minst densamma som för heltidsanställd lärare. Den obundna arbetstiden beräknas på årsarbetstiden för respektive läsår.

I kollektivavtalet för yrkeshögskolor är timlärare en arbetstagare som arbetar under 760 timmar per läsår eller under 19 timmar per vecka i genomsnitt. Timlärarens arbetstimmar fördelar sig på högst 40 arbetsveckor under ett läsår, såvida inget annat överenskommits med timläraren.

När timlärarens arbetstid planeras måste tid för förberedelser, efterarbete och andra läraruppgifter beaktas att motsvara den faktiska arbetstidsanvändningen.

En lärare med årsarbetstid bör inte till exempel på grund av projektuppgifter överföras från undervisningssektorns löne- och arbetstidsbestämmelser, utan de ändrade arbetsuppgifterna som motsvarar lärarens utbildning och kunnande kan beaktas i arbetstidsplanen.

Arbetsåret delas upp i arbetstid och lediga perioder

De lediga perioderna uppgår till sammanlagt 12 veckor per år och utanför de här perioderna sätts den arbetstid som arbetsgivaren beslutar om. Arbetstiden och lediga perioderna infaller under samma arbetsår (kalenderår eller läsår). Lärarens årsarbetstid kan över- eller underskridas om man avtalar om saken med läraren. En del av den obundna arbetstiden kan ordnas som hela veckor.

Arbetstiden skrivs in i arbetstidsplanen

För varje lärare ska det på förhand innan läsåret eller kalenderåret inleds, det vill säga per arbetsperiod, fastställas en arbetstidsplan som innehåller en plan för hur mycket tid som reserveras för olika arbetsuppgifter och för hur ledigheterna infaller.

Om tiden för vissa arbetsuppgifter inte verkar räcka till eller om läraren tilldelas fler arbetsuppgifter ska arbetstidsplanen genast ses över. Planen kan även på förhand ändras tillsammans med chefen, innan läraren tar sig an merarbete eller arbete som överskrider arbetstiden.

Arbetstidsplanen omfattar antalet undervisnings- och handledningstimmar och lärarens övriga uppgifter. I arbetstidsplanen kan man lokalt antingen allmänt eller mer specificerat ange för vilka arbetsuppgifter arbetsgivaren bestämmer när och var de ska utföras och vilka uppgifter läraren kan utföra på självvald tid och plats.

Arbetstidsplanen görs upp i samarbete mellan arbetsgivarens representant och läraren. Arbetsgivaren fastställer arbetsuppgifterna enligt huvuduppgifter (till exempel undervisning och handledning, utvecklings- eller projektuppgift) samt placeringen av lediga perioder. För varje huvuduppgift fastslås hur många arbetstimmar som ska användas till den. Arbetsgivaren bestämmer den tid som behövs för arbetet. Även den tid som reserveras för eventuella förtroendemannauppdrag anges i arbetstidsplanen.

Man följer regelbundet med hur arbetstidsplanen genomförs. Det kan göras till exempel så att läraren följer med hur mycket tid som i verkligheten går åt till enskilda arbetsuppgifter.

Lärarens chef granskar regelbundet hur arbetstidsplanen har följts, till exempel varje månad.

Syftet med uppföljningen är att se till att arbetstidsplanen motsvarar det verkliga behovet av arbetstid, att resurserna i planen varken är för stora eller små. Utifrån uppföljningen kan också arbetstidsplanen ändras efter behov.

Arbetstidsuppföljningen gäller såväl den arbetstid som är valfri i fråga om tid och plats och den så kallade bundna arbetstiden. Med hjälp av arbetstidsplanen och uppföljningen kan läraren också ges feedback. I till exempel diskussioner mellan chef och arbetstagare kan man ta upp arbetsgivarens förväntningar och lärarens organisering och effektivering av sitt arbete.

Lediga perioder

Semesterlagen och kollektivavtalets bestämmelser om semester tillämpas inte på lärare. Yrkeshögskollärare har inte semester, men däremot lediga perioder under arbetsåret, vilka inte grundar sig på intjäning. Rätten till lediga perioder baserar sig på yrkeshögskolornas arbetstidssystem i kollektivavtalet.

Efter att de lediga perioderna har fastställts, flyttas de inte till exempel på grund av lärarens sjukledighet. Arbetsgivaren har inte rätt till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen för de 30 första vardagarna under sommarledighetsperioden.

En lärare ska under perioden 2.5–30.9 ges en ledig period på åtta veckor, det vill säga 56 kalenderdagar, under vilken arbetsgivaren inte får sätta in arbetstid. Den lediga perioden kan ges i högst två delar.

Läraren ska dessutom ges en fyra veckor lång ledig period, det vill säga 28 kalenderdagar, som kan ges i högst fyra perioder. Med lärarens samtycke kan man avtala annorlunda om tidpunkterna för och uppdelningen av ledigheterna.

När ett anställningsförhållande upphör för en lärare som anställts för kortare tid än ett läsår får läraren ersättning för sommarledighet.

Timlärare på deltid

En timlärare vars arbetstid är minst 760 timmar per år och i genomsnitt 19 timmar i veckan omfattas av årsarbetstid.

Läraren får själv bestämma tiden och platsen för arbetet (obunden arbetstid) under minst 28 procent av den fastställda arbetstiden. Lönen bestäms enligt arbetstiden i förhållande till full lön.