En passlig belastning i arbetet upprätthåller kapaciteten och välbefinnandet i arbetet. Överbelastning försämrar arbetshälsan och försvagar kvaliteten av arbetet, medan en för liten belastning minskar motivationen och ökar risken för marginalisering.

Det är många saker som kan medföra belastning, till exempel arbetets mängd, innehåll eller kvalitet. Inom sektorn för utbildning och fostran spelar även psykiska och sociala faktorer en stor roll. Vidare påverkar ens egen livssituation och individuella egenskaper hur man upplever belastning.

Arbetsgivaren har en allmän omsorgsplikt och ett ansvar för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Arbetsgivarens representant, det vill säga chefen, ska då arbetet planeras och dimensioneras beakta omständigheter som hänför sig till arbetet, arbetsförhållandena och arbetsmiljön samt arbetstagarens personliga förutsättningar.

Belastningsfaktorer i utbildningssektorn

Faktorer som orsakar belastning i utbildningssektorn hänför sig till

• förändringar: krav på förändringar i arbetet, digitaliseringen, stor omvälvning i branschen, nya arbetsanvisningar
• barnen, eleverna och studerandena: stort ansvar, intensiviteten i arbetet, dåligt uppförande och våld, krav på individualitet
• organiseringen av arbetet: brister i planeringen (till exempel resursbrist beträffande integreringen), stor arbetsmängd, obalans mellan själva kärnuppgiften och mängden övrigt arbete, arbetsuppgifterna fördelar sig ojämnt
• arbetsgemenskapen: brist på stöd av arbetsgemenskapen och chefen
• arbetsmiljön och ergonomin: inneluftproblem, buller och brister i arbetsron i öppna lärmiljöer, möbler och ergonomi, strukturell säkerhet
• samarbetet med andra aktörer och nätverk: arbetsformer, tidsanvändning
• barnens vårdnadshavare: krav på särbehandling, osaklighet.

Så här åtgärdar du belastning

Du kan påverka belastningen av ditt arbete bäst genom att diskutera saken öppet och ärligt med dina arbetskamrater, din chef och din företagshälsovård.

Vid behov kan du alltid vända dig till arbetarskyddsfullmäktigen!

Arbetsrelaterad stress

Också det trevligaste arbetet kan ibland kännas stressigt. Små mängder stress är ofta positivt men blir stressen skadlig resulterar den i gemensamma bekymmer för både arbetstagaren och arbetsgivaren.

Arbetsrelaterad stress är ett tillstånd som en eller flera arbetstagare lider av.

En skadlig arbetsrelaterad stress ger upphov till oro för såväl arbetstagaren som arbetsgivaren, eftersom en utdragen stress orsakar hälsoproblem för den anställda och kostnader för arbetsgivaren.

Så här märks stress

Arbetsrelaterad stress påverkar olika människor på olika sätt. Ett förändrat beteende, fler frånvarodagar, trötthet, aggressivitet, överaktivitet, ökad användning av rusmedel, viktnedgång eller -uppgång, cynism eller likgiltighet kan vara tecken på att den anställda är för stressad.

Följande exempel kan bero på arbetsrelaterad stress:

• hög frånvaro
• stor personalomsättning
• konflikter bland personalen
• personalrespons om situationer som orsakar för mycket belastning.
• Viktigt att förebygga

Förebyggande spelar en central roll i hanteringen av arbetsrelaterad stress. Man ska i mån av möjlighet ingripa i den överbelastning som orsakar stress redan innan problemen uppstår.

Det är arbetsgivarens skyldighet att organisera arbetsförhållandena och -uppgifterna så att de inte föranleder för mycket belastning eller säkerhetsrisker.

Utvecklingssamtalen är ett naturligt tillfälle att hålla sig à jour om arbetstagarens upplevelse av de krav arbetet ställer och möjligheterna att leva upp till dem.

Hela arbetsgemenskapen kan motverka stress

På arbetsgemenskapens nivå kan man känna igen och följa upp arbetsrelaterad stress till exempel med hjälp av enkäter om välbefinnande i arbetet.

Det viktigaste är ett öppet samtalsklimat, där arbetsgemenskapens medlemmar vågar diskutera stressymtom uppriktigt och vid behov vända sig till företagshälsovården. Rekommendationen är att ta itu med stress så fort som möjligt.