Jämlikhet gav Finland en hundra år lång framgångssaga. Nu måste vi ändra läroplikten till att svara på dagens behov så att framgången kan fortsätta.
Finlands tidigare goda kunskapsnivå har börjat sjunka. Varje ny åldersklass av unga vuxna är lägre utbildad än den föregående. De mest utbildade finländarna är de nuvarande 40-åringarna.
Det här är en högst oroväckande trend eftersom utbildning bland annat förbättrar livskvaliteten och individens välbefinnande. En sämre utbildningsnivå försämrar sysselsättningen och bromsar att arbetsmarknaden förnyas.
OAJ:s läropliktsmodell svarar på dessa problem:
Utanför småbarnspedagogiken
I dagens läge är 22 procent av femåringarna helt utanför småbarnspedagogiken. Barn till lågutbildade och låginkomsttagare deltar mindre än andra i småbarnspedagogik. I de internationella PISA-undersökningarna uppvisar elever som inte har deltagit i småbarnspedagogik sämre resultat än de som har deltagit. Barn som börjar sent i småbarnspedagogiken, fortsätter mindre sannolikt med högskolestudier än andra.
Brister i elevstödet
Barn som börjar i förskola och nybörjarundervisning har väldigt olika bakgrunder och färdigheter. Skillnaderna i utvecklingen mellan flickor och pojkar kan motsvara ända upp till några år. Skillnaderna i inlärningsfärdigheterna kan också vara stora mellan barn födda i början och slutet av samma år. Enligt OAJ:s utredning upplever lärarna och rektorerna inom den grundläggande utbildningen att resurserna för elevstödet är bristfälliga.
Svårt att hitta den egna lärstigen
Till och med fyra procent av varje åldersklass blir utan studieplats i antagningen till andra stadiet. I Finland har vi en växande grupp unga som inte uppnår en sådan kunskapsnivå i den grundläggande utbildningen som förutsätts för studier på andra stadiet. Alla ungdomar går inte ens ut grundskolan.
Utbildningsnivån sjunker
Varje ny åldersklass av unga vuxna är lägre utbildad än den föregående. Det är oroväckande med en sjunkande kunskapsnivå, eftersom utbildning bland annat förbättrar sysselsättningen, livskvaliteten och det egna välmåendet. Ännu i början på 1990-talet var de finländska ungdomarna OECD-ländernas högst utbildade, men idag ligger Finlands placering under OECD-ländernas medeltal.
Utan utbildning och arbete
Var sjätte ung saknar examen från andra stadiet och få som är utan examen har ett jobb. Lärstigen avbryts ofta till följd av bristfälliga studiefärdigheter, svag studiemotivation och avsaknad av framtidsutsikter.