Regeringsprogrammets mål att lagstifta en exportdriven arbetsmarknadsmodell innebär att det skulle vara mycket svårt för OAJ och andra fackförbund att själva förhandla om löneförhöjningar. I praktiken skulle de löneförhöjningar som överenskommits inom exportsektorerna också bestämma nivån på löneförhöjningarna inom sektorn för utbildning och forskning och förhandlingarna skulle försvåras avsevärt. Det skulle till exempel bli oerhört svårt inom alla våra avtalsområden att få ett löneprogram eller liknande i framtiden. Det här skulle förmodligen leda till flera strejker. OAJ kan inte acceptera att man i lag skulle bestämma arbetsmarknadsmodellen. OAJ bör även i fortsättningen själv förhandla om avtalen. 

Regeringen gav sitt lagförslag till riksdagen i oktober 2024. Om lagförslaget godkänns träder lagen antagligen i kraft i början av år 2025.

Det förslås bli lättare att ingå arbetsavtal för viss tid. I fortsättningen skulle man kunna ingå visstidsavtal för ett år helt utan grundad anledning. I dagens läge behövs grundad anledning, som till exempel vikariat. Ändringen skulle framför allt drabba våra unga medlemmar i början av karriären.  

Den första sjukfrånvarodagen föreslås bli oavlönad ifall annat inte har avtalats genom kollektivavtal. En oavlönad sjukfrånvarodag skulle inte gälla vid sjukledighet på mer än fem dagar och inte heller då sjukledigheten beror på olycksfall i arbetet eller yrkessjukdom.

Regeringens förslag skulle resultera i att flera personer skulle gå till arbetet trots att de är sjuka, vilket säkert skulle öka smittspridning på arbetsplatserna.

För närvarande är den första sjukdagen avlönad inom alla OAJ:s avtalsområden. Om en obetald första sjukfrånvarodag skulle regleras i lag skulle vi troligen förhandla om saken i tjänste- och arbetskollektivavtalsförhandlingarna. 

I regeringsprogrammet föreslås att det i arbetsavtalsförhållanden skulle bli lättare att säga upp med grunder som beror på person. I dagens läge måste det finnas en saklig och tungt vägande orsak för att säga upp en arbetstagare. I fortsättningen skulle det räcka med enbart sakliga grunder för att säga upp arbetsavtalet. Det här skulle avsevärt öka otryggheten och således försämra välmående på arbetsplatserna.

Regeringen höjde arbetsvillkoret från sex till tolv månader. För att få inkomstrelaterad dagpenning krävs det att en a-kassamedlem har haft arbete i minst ett år.

En nyutexaminerad lärare är inte längre berättigad till inkomstrelaterad dagpenning om hen är arbetslös den första sommaren. Då får läraren i stället det vanliga arbetsmarknadsstödet. 

Regeringen fick genom en nedskärning av den inkomstrelaterade dagpenningen:

80 % av det fulla beloppet efter 40 förmånsdagar (efter ca två månader)
75 % av det fulla beloppet efter 170 förmånsdagar (efter ca åtta månader)

Det föreslås att samarbetslagen skulle vara förpliktande för arbetsplatser med minst 50 personer i den privata sektorn. Nu gäller lagen arbetsplatser med minst 20 anställda. Det här skulle minska förtroendet och dialogen på arbetsplatserna. Också möjligheterna till lokalt avtalande skulle försämras.

Det föreslås att förhandlingarna inom den privata sektorn i enlighet med samarbetslagen förkortas från sex veckor till tre veckor och från 14 dagar till 7 dagar. Det skulle innebära att den anställda förlorar högst tre veckors lön vid uppsägning eller permittering.

Skyldigheten att återanställa skulle inte mera gälla arbetsplatser i privata sektorn som har under 50 anställda. Med skyldighet att återanställa menas att arbetsgivaren ska erbjuda arbetstagare arbete som till exempel har sagts upp av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker, om arbetsgivaren inom fyra-sex månader från det att anställningsförhållandet upphörde behöver arbetstagare för samma eller liknande uppgifter.

Vuxenutbildningsstödet slopades från 31.7.2024.

OAJ har föreslagit att man tar fram en ny modell som möjliggör fortbildning och att till exempel få behörighet inom utbildningssektorn. 

Systemet med alterneringsledighet slopades från 1.8.2024.

Det föreslås att rätten att utöva politisk strejk begränsas till högst ett dygn. Vidare förslås att plikt som döms ut för olagliga arbetskonflikter ska höjas rejält för enbart lönatagarsidan. Också användningen av stödstrejker föreslås avsevärt begränsas.

Enligt regeringsprogrammet kan en arbetstagare få en påföljdsavgift på 200 euro för deltagande i arbetskonflikt. En arbetskonflikt är alltid en kollektiv handling. OAJ anser att förslaget är under all kritik.

Regeringen vill utvidga användningen av lokala avtal. I fortsättningen skulle också icke-organiserade arbetsgivare som inte har ett system för personalrepresentation kunna dra nytta av möjligheterna med lokala avtal. Enligt dagens lagstiftning är det endast organiserade arbetsgivare som genom lokala avtal kan avvika från lagen. 

OAJ:s ståndpunkt är att lokalt avtalande även i fortsättningen ska ske genom tjänste- och arbetskollkollektivavtal så att förtroendemannen förhandlar med arbetsgivaren. Om grunderna för lokala avtal ändras, gör OAJ sitt yttersta för att det görs balanserat och med beaktande av arbetstagarnas ställning. Lokalt avtalande får inte bli ensidigt dikterande.