Vi förhandlar om bland annat:  

• Löneförhöjningar 
• Löner 
• Arbetstid 
• Semester
• Frånvaron och avlöning 
• Övriga frånvaron och andra anställningsvillkor 

Avtalsinnehållet gäller bara då nämnda avtal är i kraft, så i praktiken förhandlar man om allt på nytt i avtalsförhandlingarna. Saker man tidigare har kommit överens om är alltså inte givna i fortsättningen.

Avtalen innehåller både textfrågor och eurobelopp. Vanligen avtalar man om lönerna helt i slutet av förhandlingarna.

Avtalen anger miniminivån 

I arbets- och tjänstekollektivavtalen definieras miniminivån, så man kan alltid lokalt förhandla om bättre villkor. Vidare ska lagstiftningen följas; lagen om kommunala tjänstekollektivavtal, lagen om statens tjänstekollektivavtal och lagstiftningen för ifrågavarande utbildningsområde.

Allt finns inte i avtalet

Lagar om tjänste- och arbetskollektivavtal styr förhandlingsverksamheten. Lagarna anger också vad man inte avtalar om; bland annat hur arbetet organiseras eller planeras, arbetsledning och arbetsfördelning samt arbetstider.

Avtalen tar inte ställning till exempelvis storleken på undervisningsgrupper, antalet tjänster, lärarnas arbetsuppgifter, scheman eller arbetsplaner. De här frågorna hör till arbetsgivarens arbetsledningsrätt.

I tjänste- och arbetskollektivavtal kan man inte heller avtala om frågor som regleras av separat lagstiftning, såsom behörighetsvillkor och pensionsförmåner. Avtalen tar heller inte ställning till lärarnas uppgifter, för de definieras i utbildningslagstiftningen och i läroplanerna.

Man avtalar om avtalsperiodens längd

Man avtalar också om avtalsperiodens längd, för inte heller den är permanent. Kollektivavtalen ingås för en viss tid.

Sluttidpunkten är viktig för även om man strävar efter att få nya avtal förhandlingsvägen, kan organisationsåtgärder som till exempel övertidsförbud eller strejk inte uteslutas.