Strejkbidrag betalas till de medlemmar som förlorar inkomster till följd av strejk eller lockout. Bidraget betalas ut för faktiskt inkomstbortfall.

Om du exempelvis är studieledig från ditt förvärvsarbete hela våren kan du inte ansöka om strejkbidrag även om alla dina kollegor strejkar.

Medlem som uttagits till strejk på organisationens beslut kan ansöka om strejkbidrag tidigast från och med första dagen efter sista strejkdagen.

Ansökan görs via strejkapplikationen i Mina uppgifter som du loggar in till. Fyll i strejkdagar för vilka löneinkomster inte betalas samt uppge kontonummer. Processen kan ta lite tid men när bidraget är betalt syns det i Mina uppgifter.

Strejkbidrag ska ansökas inom 6 månader från strejken. Förutsättningen för att få strejkbidrag är att medlemsavgifterna är betalda.

Strejkbidrag betalas för alla de veckodagar som en strejkande medlem går miste om sin lön. Om strejken pågår över ett veckoslut, betalas strejkbidrag i princip även för veckoslutsdagarna, förutsatt att arbetsgivaren inte betalar lön för dagarna. Om du är osäker på huruvida lönen innehålls för veckoslutet, ska du ansöka om strejkbidrag först när du vet för vilka dagar du har gått miste om lön.

Vi frågar den lokala strejkkommittén vem som deltagit i strejk och efter strejken ber vi vid behov medlemmen om ett intyg över inkomstbortfallet.

I Mina uppgifter skrollar du ner till strejkapplikationen bland alternativen till vänster. Strejkappen syns först efter strejken. Om appen saknas, men du har rätt förening i dina medlemsuppgifter, ska du kontakta OAJ-kansliet för att bli tillagd till strejklistan. Kontakta katja.jarvinen@oaj.fi eller pawan.kumar@oaj.fi.

SOOL- och OSJ-medlemmar samt medlemmar i förening på annan ort än strejkorten 

Studerandemedlemmar och seniormedlemmar som har strejkat fyller först i ett kontaktformulär innan de ansöker om strejkbidrag. Kontaktformulär fylls också i av den som är medlem i en förening på en annan ort än strejkplatsen.

Till kontaktformuläret för strejkbidrag

Sedan väntar du på att få ett e-postmeddelande om att du kan ansöka om strejkbidrag. Efter det kan du ansöka om strejkbidrag i strejkappen i Mina uppgifter.

Observera att behandlingen kan ta relativt länge.

Problem med strejkappen?

Meddela oss med ett kontaktformulär om du har problem med ansökan i strejkappen.

Till kontaktformuläret

Strejkbidraget till våra medlemmar är 180 euro per dag. Du ansöker om bidraget efter strejken.

Strejkbidrag betalas för alla veckodagar då en strejkande arbetstagare förlorar sin lön. Om strejken har pågått över ett veckoslut, betalas strejkbidrag i princip även för veckoslutsdagarna. Ansök om strejkbidrag först när du vet för vilka dagar du har gått miste om lön.

Strejkunderstöd betalas också ut till strejkande studerandemedlemmar (SOOL) och seniormedlemmar (OSJ).

Strejkbidraget är en skattepliktig inkomst till den del som överstiger 16 euro. På överskridande summa uppbärs 50 procent skatt. Förskottsskatten innehålls i enlighet med skattemyndigheternas anvisningar och OAJ meddelar uppgifterna direkt till skattemyndigheterna.

Efter skatten är summan som betalas till medlemmens konto 98 euro per dag. Vid den slutliga beskattningen justeras skatten efter hela årets förvärvsinkomster.

Skicka inte ditt skattekort till oss, utan beräkna istället på nytt din skatteprocent för löneinkomsterna.

Du ska vara medlem i organisationen i god tid innan strejken, men senast före ett strejkvarsel har utfärdats. Strejkbidrag betalas ut till nya medlemmar först efter att medlemsavgiften är betald.

Om du har kommit överens om vikariatet innan strejkvarslet har utfärdats och du deltar i strejken, har du som OAJ-medlem rätt till strejkbidrag. Bidraget betalas också ut till medlemmar i SOOL och OSJ som omfattas av strejken och som vägrat ta emot vikariat på grund av strejken.

Om du är berättigad till strejkbidrag ska du kunna bestyrka närmare uppgifter om hur du tillfrågades att vikariera. Uppgifterna fylls i på den e-blankett som SOOL- och OSJ-medlemmarna ansöker om strejkbidrag med. 

Vi kontrollerar medlemsavgifterna vid utbetalningen av strejkbidrag. Om du har obetalda medlemsavgifter kan du beräkna och betala dem i Mina uppgifter. Vi behov kan du också kontakta OAJ:s medlemsservice med hjälp av ett kontaktformulär. Du kan också ringa det avgiftsfria numret 0800 418 401. Du får anvisningar hur du ska betala medlemsavgiften. En betalningsplan kan göras upp om den obetalda summan är stor. 

Mina uppgifter

Nej. Arbetstagaren är inte skyldig att i förväg meddela arbetsgivaren om han eller hon deltar i strejken. Fackorganisationen informerar om saken centralt.

Nej. Arbetsgivaren har inte rätt att samla in uppgifter om enskilda medlemmars medlemskap i fackorganisationer i fall av en eventuell strejk. Det gäller alla medlemmar, även de i ledande ställning. Förfrågningar av det här slaget tolkas som ett försök att bryta strejken. Organisationen ingriper i varje sådana försök.

Nej. Att strejka är en grundläggande rättighet. Organisationen definierar strejkgränserna, dvs. vilka uppgifter som lämnas ogjorda och var.

Nej. Förhands- och efterarbete är strejkarbete som alltså inte ska göras.

Arbetsgivaren har inte rätt att säga upp eller avsluta anställningsförhållandet på grund av en så kallad laglig strejk. Strejken påverkar dock inte en arbetstagares rätt att när som helst säga upp ett visstidsavtal.

Nej. Det är organisationen som bär ansvaret för strejken.

Nej, det hör inte till arbetsuppgifterna.

Nej.

OAJ anser att det hör till daghemsföreståndarens basuppgifter att utreda vårdbehovet och att det inte är strejkbelagt arbete. Man kan alltså inte vägra att utreda vårdbehovet. Daghemsföreståndaren kan förutsätta av andra OAJ-medlemmar på arbetsplatsen att kartlägga vårdbehovet i sedvanlig ordning.

Arbetsgivaren definierar gränserna för nöd- och skyddsarbete men arbete inom undervisning, fostran och forskning kan inte definieras som nödarbete.

Med skyddsarbete avses arbete som är nödvändigt för att förhindra fara för människors liv och hälsa eller för att skydda egendom som är i fara, särskilt till följd av en strejk.

Bestämmelserna om skyddsarbete gäller endast för tjänsteinnehavare. En person i ett arbetsavtalsförhållande kan inte tilldelas skyddsarbete.

Enligt OAJ är arbete inom utbildning, fostran och forskning inte av en sådan natur att det skulle kunna räknas som skyddsarbete.

Under strejken kan du utföra annat arbete som inte omfattas av strejken eller bedriva företagande. Men för arbete med sådant som konkurrerar med arbetsgivarens, måste du ha tillstånd av arbetsgivaren (lojalitetsprincipen), till exempel tillstånd för bisyssla. 

Under strejken är arbetsgivaren inte skyldig att betala naturaförmåner av lönekaraktär, såsom lunch- och rekreationsförmåner. Rätten att använda en arbetsbostad bibehålls under strejken. Arbetsgivaren kan i början av strejken begära tillbaka till exempel arbetstelefonen och -datorn.

Kontrollera att ditt telefonnummer och din e-postadress är uppdaterade i Mina uppgifter för kommunikation som gäller strejken. Använd ditt personliga telefonnummer och din personliga e-postadress, inte arbetsgivarens. Arbetsgivaren kan nämligen förhindra åtkomsten till din arbets-e-postadress medan en strejk pågår.

Till Mina uppgifter

Om en arbetstagare har ett inbokat besök inom företagshälsovården innan en kort strejk börjar, är det osannolikt att arbetsgivaren skulle förbjuda besöket under strejken. För sjukdomar som uppstår under strejken kan arbetsgivaren dock neka rätten att använda företagshälsovårdens tjänster.

Ja, men Arbetslöshetskassan för undervisning och vetenskap uppskattar att månadssumman påverkas med mindre än en euro för en två dagars strejk.

Strejken påverkar inte visstidsanställningens längd. En visstidsanställning löper alltid ut vid den överenskomna tiden, såvida inte parterna uttryckligen kommer överens om att anställningen fortsätter.

När prövotiden är i kraft enligt avtalet får bägge parterna häva eller säga upp arbetsavtalet utan särskild anledning. Under prövotiden eller under strejken får arbetsgivaren emellertid inte säga upp arbetsförhållandet av ett skäl som skulle vara diskriminerande eller av annan osaklig anledning med tanke på prövotidens syfte.

Strejken påverkar inte dig om om du till exempel är på deltidspension eller partiell vårdledighet och inte har kommit överens om arbete för strejkdagarna. Om arbetsuppgifter har avtalats för strejkdagarna berör strejken dig och du har rätt till strejkbidrag.

Vi ser ingen möjlighet att skjuta upp skoldagarna. I lagen om grundläggande utbildning 23 § definieras så här:

"När undervisning av tvingande skäl inte kan ordnas på dagar som har bestämts såsom arbetsdagar och målen i läroplanen inte annars kan nås, skall de förlorade arbetsdagarna ersättas genom att arbetstiden förlängs med högst sex dagar."

Enligt vår tolkning kan inte ens en veckas strejk leda till att målen i läroplanen inte uppnås under läsåret. Till exempel medförde coronavåren år 2020 inga extra  undervisningsdagar,  även om det förekom avbrott och störningar. Att senarelägga arbetsdagar skulle därför vara ett försök att bryta strejken.

Om graviditetsledigheten och arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet har börjat före strejken, betalas lönen för graviditetsledigheten normalt även under strejken.

Om graviditetsledigheten börjar under strejken är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för ledigheten förrän strejken avslutas. Graviditetsledighetens tid med lön minskar inte under strejken, utan det är endast lönebetalningens tidpunkt som skjuts upp. 

När det gäller strejkbidrag bör du först kontrollera om arbetsgivaren drar av lönen för strejkdagarna under graviditetsledigheten som inletts under strejken, och ansök om strejkbidrag först efter det. Om lönen har dragits av har du rätt till strejkbidrag för dessa dagar, om inte, ska du ansöka om strejkbidrag för dagarna före graviditetsledigheten.

Om sjukledigheten börjar innan strejken inleds ska en avtalsenlig lön betalas under sjukledigheten. 

Om du blir sjuk under strejken betalas lön för sjukledigheten först från och med strejkens slut om sjukdomen då ännu fortsätter. Du har dock rätt till dagpenning från sjukförsäkringen.

Efter att semestern har fastställts får arbetsgivaren inte skjuta upp eller avbryta arbetstagarens ledighet ens vid strejk.

Vintersemester som inleddes före strejken fortsätter trots strejken och avslutas i enlighet med den fastställda semestern. Anställd som återvänder från semestern ska meddela arbetsgivaren om att hen återvänder från semester och deltar i strejken, så att arbetsgivaren inte tolkar frånvaron efter semestern som en s.k. otillåten frånvaro. För semestern betalas vanlig semesterlön, men arbetsgivaren är inte skyldig att betala semesterpenning för vinterledighet före en strejk.

Om den fastställda semestern börjar under strejken skjuts ledigheten fram. Arbetsgivaren betalar semesterersättning för den ohållna semestern, men arbetsgivaren är inte skyldig att betala semesterpenning.

Vintersemester kan inte tas ut efter april. I dessa fall betalar arbetsgivaren ut semesterersättning för den vinterledighet som inte har tagits ut.

Arbetstagaren och arbetsgivaren kan komma överens om att flytta fram semestern.

Under en strejk intjänas inte semester. 

Klockslaget är det avgörande om strejk och semester börjar samma dag. Semestern börjar kl. 0.00. Strejkerna börjar enligt strejkvarslen kl. 0.01. Då är arbetstagaren på semester och inte i strejk.

Strejken påverkar inte villkoren för en överenskommen studieledighet. Studieledigheten bestäms i enlighet med lagen och förordningen om studieledighet. Strejken påverkar inte arbets- eller tjänsteledighet som redan inletts eller överenskommits.

Om du har kommit överens om att delta i yrkesmässig utbildning eller motsvarande under strejken, kan FOSU:s centrala strejkkommitté bevilja ett arbetstillstånd för ifrågavarande utbildning. Utbildningen får varken äga rum på arbetsplatsen eller omfatta arbetsuppgifter som anknyter till de strejkbelagda arbetsuppgifterna, inte ens i övningssyfte. 

Man deltar i vanlig ordning i strejkutbildningar som FOSU och fackförbunden ordnar.

Det är arbetsuppgifterna som är strejkbelagda. Om du är medlem i Undervisningssektorns Seniororganisation OSJ deltar du i strejken och har rätt till strejkbidrag.

Även om du inte är medlem i OSJ kan du delta i strejken utan konsekvenser av arbetsgivaren. Men som icke-medlem får du inte strejkbidrag.

Lakko vaikuttaa eläkkeen määrään eläkkeen perusteena olevan palkan pienentymisen kautta. Lyhyessä lakossa vaikutus on hyvin pieni. 
Strejken påverkar pensionsbeloppet genom en att lönen som pensionen baseras på blir en aning mindre. Vid en kort strejk är ändringen väldigt liten.

Strejken har ingen inverkan på rätten till pension eller att gå i partiell förtida ålderspension. 

Nej.

Nej, den påverkas inte.

Om organisationen har beslutat att inleda strejk kan du delta i strejken enligt beslutet. Som chef kan du delta i strejken även om du har utsetts till arbetsgivarens representant. Arbetsgivaren kan inte förbjuda dig att delta i strejken eller utesluta ansvarspersoner från strejken i förväg.

Nej, det ingår inte i arbetsuppgifterna.

OAJ anser att det hör till daghemsföreståndarens basuppgifter att utreda vårdbehovet och att det inte är strejkbelagt arbete. Man kan alltså inte vägra att utreda vårdbehovet. Daghemsföreståndaren kan förutsätta av andra OAJ-medlemmar på arbetsplatsen att kartlägga vårdbehovet i sedvanlig ordning.

Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige som omfattas av strejkgränserna deltar i strejken. FOSU och OAJ fastställer strejkgränserna.

Förtroendemannen hjälper medlemmarna i anställningsfrågor även vid strejk. Observera att arbetsgivaren inte nödvändigtvis betalar ersättning för förtroendemannauppgifter under strejken.

Strejken gäller arbetsuppgifter, inte individer. En icke-organiserad arbetstagare kan delta i strejken utan påföljder från arbetsgivaren. Strejkbidrag betalas dock endast till OAJ-medlemmar.

Lakon tulokset hyödyttävät kaikkia työntekijöitä, myös järjestäytymättömiä. He voivat ottaa osaa lakkoon, mutta eivät ole oikeutettuja lakkoavustukseen. Neutraliteettiperiaatteen mukaan lakon toimeenpanevaan järjestöön kuulumattomilla työntekijöillä tai niillä järjestöön kuuluvilla työntekijöillä, jotka eivät kuulu lakon piiriin, ei ole velvollisuutta suorittaa lakonalaisia tehtäviä. 

Heillä on kuitenkin lain mukainen oikeus kieltäytyä tekemästä sellaisia lakonalaisia tehtäviä, joita he eivät tavanomaisesti suorita. Tätä heiltä odottavat myös ne, jotka ovat lakossa ja oma järjestö. 

Strejken ger resultat som gynnar alla arbetstagare, även icke-organiserade. Du som inte är medlem får delta i strejken, men har inte rätt till strejkbidrag.

Enligt neutralitetsprincipen är arbetstagare som inte är medlemmar i den organisation som har utlyst strejk eller arbetstagare som är medlemmar i organisationen, men som inte omfattas av strejken, inte skyldiga att utföra strejkbelagda uppgifter. Enligt lagen har arbetstagarna rätt att vägra utföra strejkbelagda uppgifter som de i vanliga fall inte utför. Det här är också vad organisationen och de som är i strejk förväntar sig som uppbackning.

En arbetstagare som omfattas av en strejk och ändå utför strejkbelagt arbete bryter mot strejken. Det gör även den som står utanför strejken men som utför strejkbelagda uppgifter som inte hör till de egna arbetsuppgifterna.

En arbetstagare som har handlat i strid med organisationens beslut under en strejk kan uteslutas från organisationen och få en karenstid under vilken hen inte kan bli medlem igen.

Vid en strejk följer OAJ extra noga med medlemskapsärenden. Om en person säger upp medlemskapet när avtalsperioden går ut eller efter att strejkvarsel har getts då införs en karenstid för den som genast när strejken är över vill bli medlem igen. OAJ behandlar varje medlemskapsärende från fall till fall.

Du måste ha gått med i organisationen i god tid före strejken, men senast innan ett strejkvarsel har getts. Strejkbidrag betalas till nya medlemmar först efter det att medlemsavgiften har betalats.

Strejken påverkar inte lönebetalningsdagen. Om arbetstagaren har innestående lön som förfaller till betalning under strejken betalas lönen på förfallodagen. Om betalningen försenas betalas den med ränta. För strejktiden betalas ingen lön.

Strejkens omfattning framgår alltid av strejkvarslet, vilket arbete strejken gäller och inte gäller. Till exempel universitetsanställda reser mycket i sitt arbete. Och i april och maj ordnas även många lägerskolor och klassutfärder både i hemlandet och utomlands. Det här beaktas när strejkgränserna fastställs.

En strejk kan sluta oväntat och med mycket kort varsel. Arbetstagaren är skyldig att vara tillgänglig för arbetsgivaren omedelbart efter strejkens slut. OAJ rekommenderar att inte resa utomlands under en strejk.