Det nya stödsystemet är ett steg i rätt riktning men ger kommunerna mycket makt

Som bäst behandlar riksdagen lagförslag kring det förnyade stödsystemet i grundskolan. Formuleringarna har väckt diskussion, främst om hur storleken på undervisningsgrupperna ska regleras. Det lagförslag som sist och slutligen landade på bordet är en förbättring jämfört med nuvarande system men huruvida det nya stödsystemet blir lyckat, hänger på hur kommunerna tillämpar lagen.

Stödet för lärande och skolgång inom den grundläggande utbildningen är regeringens viktigaste utbildningspolitiska reform, vars syfte är att vända riktningen för ungas inlärningsresultat.

– Den nya lagen ska förtydliga de stödformer och stödåtgärder som eleven har rätt till. Tack vare OAJ:s påverkansarbete och lärarnas åsikter är slutresultatet positivt för de stödbehövande eleverna och för undervisningsgrupperna, även om det inte är fullständigt, betonar Jaakko Salo som är utbildningspolitisk chef vid OAJ. 

Med den nya lagen får en undervisningsgrupp inom den grundläggande utbildningen, som undervisas av en lärare, bestå av högst fem elever som får elevspecifikt stöd i form av undervisning av en speciallärare eller specialklasslärare i smågrupp eller specialklass.

– Ju mer man reglerar antalet elever som behöver stöd i en vanlig undervisningsgrupp desto bättre kan man säkerställa de här elevernas möjlighet att få stöd. Den här åtgärden bidrar också till hela klassens lärande och arbetsro. Lagförslaget korrigerar inte alla problem, men mycket beror på hur kommunerna börjar tillämpa lagen, säger Salo.

Elevens behov ska komma först

Regeringen ökar anslagen med 100 miljoner euro årligen för stödet för lärande. De här pengarna bör synas i skolvardagen bland annat i form av fler smågrupper, mindre gruppstorlekar och ett ökat antal lärare. 

– Det är viktigt att de här pengarna används i kommunerna på det sätt som lagen avser, till exempel för mindre gruppstorlekar, anställning av nya lärare och ökning av samlärarskap. Undervisnings- och kulturministeriets och Utbildningsstyrelsens anvisningar till kommunerna måste vara tydliga med att den nya lagen inte ger skäl att avskaffa befintliga specialklasser eller smågrupper om de är till fördel för eleven, betonar specialsakkunnig Sari Jokinen vid OAJ.

En elev som har haft behov av stöd i form av undervisning i specialklass eller smågrupp är även i fortsättningen berättigad till det.

– Beslut om stödformer måste alltid utgå från elevens behov och genomförandet måste vara till fördel för eleven. Till exempel måste beslut om att inrätta eller avskaffa specialklasser bero på om eleverna har pedagogiskt behov av dem, säger Jokinen.

I samband med reformen av stödet inom den grundläggande utbildningen kommer även elevernas rätt till stödundervisning, specialundervisning på deltid och språkligt stöd att stärkas. Utbildningsanordnaren måste i framtiden reservera undervisningstimmar för de här förebyggande stödåtgärderna. Samtidigt preciseras begränsningen av lärokursen och antalet pedagogiska dokument minskas, vilket lättar på lärarnas administrativa börda.

Den nya lagen om grundläggande utbildning är avsedd att träda i kraft i augusti 2025.

Texten är översatt av FSL.