De mest meningsfulla ögonblicken i Niina Ahos arbete är när svårigheterna vänder till seger. När en studerande inser att det här är hens grej och hittar motivation att lära sig mer. Och naturligtvis när en studerande tar examen och får ett jobb i den egna branschen.

– Sådana här höjdpunkter är inte något självklart. Det finns många studerande med svårt utgångsläge för studier och med svag motivation för skolan. I och med att läroplikten utvidgades börjar många morgnar med en telefonsamtalsrumba, när man utreder varför en minderårig studerande inte har kommit till skolan.

Bakom varje yrkeskunnig finns en lärare

Niina Aho arbetar vid yrkesinstitutet Stadin ammattiopisto. Under sin tjugoåriga lärarkarriär har hon utbildat hundratals eller till och med tusentals yrkeskunniga i processteknik och som idag arbetar i till exempel fabriker. Resultatet av de här yrkeskunnigas arbete är praktiskt taget alla produkter som tillverkas i finländska fabriker, från livsmedel till läkemedel och målarfärger. 

Bakom varje yrkeskunnig finns en lärare som har stöttat och motiverat dem på vägen till att bli proffs.

– Som lärare försöker jag vara lättillgänglig och skapa en känsla hos varje studerande att man kan komma och prata om vad som helst med mig. Vid behov hänvisar jag dem sedan vidare till stödpersonalen.

Finland behöver nya yrkeskunniga om vi som samhälle vill gå framåt, säger Aho.

Tillräcklig mängd närundervisning är a och o

Yrkesutbildning är något värdefullt både för studerande och för kommunerna där läroanstalterna finns. Utexaminerade från läroanstalter på andra stadiet och yrkeshögskolor hittar ofta arbete på sin studieort och blir då skattebetalare. 

I sitt kommunalvalsprogram betonar OAJ vikten av att trygga resurserna och kvaliteten på yrkesutbildningen. 

– Allt utgår från att varje studerande ska få tillräckligt med närundervisning. Dessutom måste naturligtvis lokalerna och utrustningen vara i skick, säger Aho.

Förebyggande av brist på kompetent arbetskraft kräver euro

Även under den här regeringsperioden har det skett nedskärningar i finansieringen av yrkesutbildning. Det syns till exempel som stora gruppstorlekar. Det är svårt att svara på varje studerandes stödbehov om det per lärare finns till exempel 30 studerande som befinner sig i olika livssituationer.

– Grupperna är inte bara stora utan också heterogena. Någon kan vara 16 och någon annan 60 år. De studerandes behov varierar mellan himmel och jord, och allt fler behöver särskilt stöd. I och med finansieringsnedskärningarna blir det emellertid allt svårare att svara på de studerandes stödbehov. Förra hösten fördes samarbetsförhandlingar vid två av tre läroanstalter, berättar Aho.

Hon hoppas att både de kommunala beslutsfattarna och regeringen vaknar upp och satsar på yrkesutbildningen innan det är för sent.

– Vi står inför en stor pensionsvåg och många branscher har redan nu brist på arbetskraft. Finland behöver nya yrkeskunniga om vi som samhälle vill gå framåt. Att rekrytera yrkeskunniga från utlandet erbjuder inte heller någon snabb lättnad, eftersom även fabriksarbete förutsätter tillräckligt goda kunskaper i finska. 

Exportmodellen betonar OAJ:s betydelse som intressebevakare

Niina Aho betonar att det krävs tillräckligt med behöriga lärare för att trygga kvaliteten på den yrkesinriktade undervisningen. Branschen måste locka nya lärare och dessutom lyckas behålla de nuvarande. 

Branschens attraktionskraft påverkas förutom av tillräckliga resurser även av lönen och andra anställningsvillkor. OAJ förhandlar om dem i början av året, eftersom UKTA-avtalet löper ut i slutet av april. 

– Den exportdrivna arbetsmarknadsmodell som riksdagen har godkänt känns vanvettig, eftersom det är uppenbart att den inte korrigerar Finlands ekonomiska situation. Samtidigt betonar den emellertid OAJ:s roll som förhandlare. I kommuner och läroanstalter betonas i sin tur den egna föreningens och förtroendemännens roll, säger Aho.

Lärarnas gemensamma röst hörs i intressebevakningen

Niina Aho är vice ordförande i OAJ:s riksomfattande förening AO och ordförande för lärarföreningen i den egna läroanstalten. Hon anser att det är viktigt att ständigt bevaka medlemmarnas intressen, både på riksnivå och lokalt.

I intressebevakningen anser hon att interaktionen är viktig. 

– Vår förening samlar lärare från olika branscher och vi tar deras åsikter till olika bord där man beslutar om saker. Vi träffar regelbundet cheferna för vår läroanstalt och för fostran och utbildning i Helsingfors. Förra hösten kontaktades vi av många medlemmar i nämnden för fostran och utbildning som ville ha konkret information inför budgetberedningen. 

När resurserna är i ordning och det finns tillräckligt med lärare kommer Finland även i fortsättningen att få yrkeskunniga inom olika branscher. 

– Varje euro till yrkesutbildningen är också en investering i ekonomisk tillväxt, säger Aho.